Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
söm erfordra det mesta bränslet. Kraftfodret till den öfriga
mejerihand-teringen är ett ondt, som jordbruket kanske måste underkasta sig för att
kunna drifvas rationellt och då bör ett sådant onus icke i onödan
förstoras genom en synbarligen icke vinstgifvande export af smör, som får
säljas för c:a 10 öre pr kg. billigare ute än hemrna. Detta gör en
förlust för jordbruket för år 1908 af 1,8 mill. kr. Låt alltså smörexporten
fara, odla mera rotfrukter, så att vi ej behöfva importera kreatursföda,
odla mera sad, hvilken som biprodukt ger kreatursföda — införseln af
t. ex. kli var år 1908 för c:a 5,5 mill. kr. värde — så blir vårt
jordbruks ekonomi bättre; och odlingslägenheter för ökad sädesodling finnas
i riklig mängd. För närvarande betalas vårt exportsmör med 196 —198
öre pr kg. eller ungefär detsamma som det kostar i tillverkning enligt
landt-bruksstyrelsens berättelser. Mejerihandteringen är således, om än nödvändig,
icke lukrativ och bör icke forceras genom export. Den är ej heller på
grund häraf kapitalbildande i motsats till sockertillverkningen.
Men huru länge räcker vår smörexport? Separatorn omlade
jordbruket till mejerihandteringens förmån. Nästa stora steg inom
mjölkindustrien, ty numera har denna till stor del urartat till industri, blir
mjölkningsmaskinen. Hvad den kommer att föra med sig är ovisst, men
man får antaga att i länder, där det nu är omöjligt att få tillräckligt
med mjölkningsarbetare, mjölk- och smörproduktionen skola ökas enormt.
Och med nuvarande billiga transportmedel och kylningsmöjligheter äfven
på hafvet och under tropikerna kan man befara att en mycket stor del
af det europeiska smörbehofvet kommer att tagas från Sydamerika och
Australien, där kreaturen icke födas med importeradt kraftfoder, så att
en omläggning af vårt jordbruk ännu en gång torde blifva nödig och
sädesodlingen ånyo komma till heders. Sverige har för icke så många
tiotal år tillbaka haft en export af spannmål för c:a 40 mill. kr. med
dåvarande höga permingevärde, eller absolut lika stor som vår nuvarande
smörexport och relativt större. Det ena kan vara lika godt som det
andra ur exportsynpunkt.
Belysande för vår smörexports redan nu farliga läge är följande
tabell öfver importen af smör till England. Denna var år 1908:
från Sverige ................................. 238,929 cwt*)
» Danmark .............................. 1,857,103 »
» Ryssland (Sibirien) ............... 639,118 »
» Frankrike .............................. 394,612 »
» Holland................................. 244,356 »
» Tyskland .............................. 3,195 »
» U. S. A............................... 39,914 »
» Kolonier .............................. 668,980 »
» Andra länder ........................ 124,£
Summa 4,211,195 cwt
Sveriges andel däraf var således ej mera än c: a 5 %. Ryssland och
kolonierna, dit kraftfoder ej måste importeras, behöfva ej röra på sig
*) I det danska smöret ingår en del svenskt, som transito Danmark går till
England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
