Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
XXIII årg. Den 18 april 1911, N:o 4.
•! Tidskriften utkommer med ett häfte om minst 16 sidor omkring den 15 i
hvardera af månaderna januari, februari, mars, april, september, oktober,
november och december.
; Prenumeration på tidskriften mottages hos redaktionen, på posten eller i
; bokhandeln. Priset för årgång är 5 kronor, hvartill vid postprenumeration
kommer postbefordringsafgift.
\ Separatafdrag af införda uppsatser lämnas blott på särskild begäran och
! bekostas af författarne själfva, i det att kostnaden därför fråndrages
för-’•• fattarearfvodet.
Annonspriset är l krona pr centimeter hel rad. Annonsörer anmodas att
hänvända sig direkt till redaktionen.
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 24 mars 1911.
1). Upplästes och godkändes protokollet för föregående sammanträde,
hvarefter sekreteraren omnämnde, att han enligt en vid eftersitsen till förra
sammanträdet uttalad önskan låtit i Riksdagens kamrar utdela
Separatafdrag af ingenjör Alf. Larsons föredrag »Är vår export af smör lönande?»
2) Valdes till medlemmar af samfundet följande herrar, hvilkas
inval förordats af styrelsen, bergsingenjören Paul Johnson i Lund,
ingenjörerna Otto Dahn vid Karlshamns sockerfabrik och J. Nordin,
Stockholm, samt ingenjören vid Mörbylånga sockerfabrik Fredrik Norberg.
3) Doktor J. Guinchard höll föredrag om »världsspråk och
naturvetenskap», infördt i detta häfte.
Doktor Ekholm, som blifvit inbjuden till sammanträdet, sade sig
hafva sysslat rätt mycket både med esperanto och ido och fann ett
internationellt språk behöfligt vid alla internationella kongresser; men båda
de nyssnämnda språken hade sina svagheter, såsom samma ord i två
eller flera olika betydelser hvarpå exempel anfördes, äfven vore deras
grammatik bristfällig; bokstafven c borde uttalcs hårdt, såsom i det
gamla latinet.
Professor Klason medgaf, att det alltid funnits en sträfvan att få
ett världsspråk, f. n. vore engelskan mest lämpad därför, i alla
världsdelar tränger engelskan alltmera fram och dess litteratur är den
ojämförligt mest omfattande, liksom den också måste anses vara ovanligt
lättläst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
