Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Ingenjör Alf. Larson ansåg ido vara lätt att läsa men undrade
liksom lektor Skånberg, huru fransmän och engelsmän kunna uttala det
på ett för andra begripligt sätt.
Herr Ekholm besvarade dessa frågor därmed, att fransmän,
italienare, engelsmän, tyskar, ryssar, skandinaver, ungrare m. fl. utan
svårighet förstå hvarandra på esperanto och ido, ehuru några bokstafsljud i
dessa språk kunna vara svåra att uttala för vissa nationer, t. ex. h för
de romanska folken.
Doktor Svedmark omnämnde, att frågan om användningen af
världsspråk vid förra årets geologkongress varit mycket dryftad, men planen
hade på grund af åtskilliga omständigheter ej kommit till utförande.
Doktor Rising berättade, att man vid farmaceutiska kongressen i
Bryssel förra året bestämt, att franskan skulle vara kongresspråket, och
följden blef, att ingen tysk anmälde sig till föredrag.
Herr Guinchard bemötte en del gjorda invändningar och häfdade,
att man i ido säkerligen funnit en god bas för ett världsspråk. Ido var
blott 3 år gammalt, och en del brister vidlådde ännu detsamma, men en
hufvudförtjänst vore, att det, i motsats mot exempelvis esperanto,
erkände möjligheten af fortsatt utveckling; den internationella
idoakade-mien mottager med nöje alla förslag till förbättringar. Det framhölls
slutligen, att ido vore de naturliga språken betydligt Öfverlägset i
entydighet, välklang och enkelhet och således äfven i lättlärdhet. En förevisad
»Lärobok i Ido» omfattade 3 trycksidor.
4) Professor Klason höll föredrag om sina undersökningar öfver
en metod att bestämma terpentinoljas värde, införd i detta häfte.
Om kalkkväfves omvandling i jorden och om
kalkkväfvets efterbehandling i fabrikerna.
Af Birger Carlson.
Forts. fr. XXIII, 66.
Men äfven användande af enligt andra metoder framställdt
kalk-kväfve medför vissa olägenheter och besvärligheter, visserligen ej af
afgörande betydelse för dess användbarhet, men som dock spela en ej
obetydlig roll vid konkurrensen med andra kväfvegödningsärnnen.
Redan af analysen kunna vi lätt finna, att så äfven måste vara fallet. Af den
stora mängden kaustik kalk framgår tydligen, att varan måste inverka
frätande på människor, djur och växter, hvartill kommer, att vid
beröring med t. ex. människans varma, fuktiga hud, kalciumcyanamiden
ytterligare af spaltar kalk som säkerligen i bildningsögonblicket är mera
frätande än annars. I de små sprickor, som uppstå genom kalkens
inverkan, fastna nu grafitflingor, som läkas fast i skinnet, hvadan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
