Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Kostnaden för råbrännvinets rening beräknas i allmänhet sedan
gammalt så, att l liter renadt brännvin af 46 % har samma pris som
l liter råbrännvin af 50 X? hvarvid skatten inräknas i brännvinets pris.
När råbrännvinet således kostar 92 öre per liter af 50 %\ sättes priset
på renadt af^46 % också i 92 öre, hvaraf beräknas, att l liter renadt af
50 % kostar 100 öre, d. v. s. att reningskostnaden uppgår till 8 öre
per 1. n. st. En höjning af brännvinsskatten medför således en ökning
i reningskostnaden; den sista höjningen (1903) med 15 öre gjorde
sålunda reningskostnaden 1.3 öre högre. Om man åter utgår från det
verkliga tillverkningspriset, omkring 20 öre per 1. n. st. kommer
reningskostnaden enligt den nämnda beräkningsgrunden att ligga omkring 2
öre, hvilket är mera än reningskostnaden i Tyskland, där, enligt uppgift
från Spirituscentralen i Berlin, prisskillnaden mellan l liter renadt och
l liter råbrännvin af 50 % blott är l pfennig för obeskattad vara. Att i
fråga om reningskostnaden * inräkna skatten i råbrännvinets pris synes
något egendomligt, i synnerhet som reningsverken, tack vare
nederlagsinstitutionen ej behöfva betala skatten, förrän det renade berännvinet
utlämnas till konsumtion. Det ser häraf ut, som om reningsverken, därest
den höga reningskostnaden skall anses verkligen berättigad, hos oss
arbetade med alldeles för stora omkostnader.
För dem, som utgöra de förnämsta köparne af renadt brännvin,
nämligen städernas spirituosahandelsbolag var den osedvanliga
uppskruf-ningen af brännvinsprisen ej välkommen, och flera försökte också att göra
sig oberoende af de båda samarbetande trusterna genom att vända sig
till ett utanför dessa stående bränneri, Tyringe i närheten af Hessleholm,
som dock, för att kunna åtaga sig större leveranser måste dels anlägga
ett reningsverk, dels förmå en mängd landtbrukare att anlägga nya
brännerier utanför bränneritrusten. På detta sätt förklaras tillkomsten
af de många nya brännerierna, hvilkas antal ytterligare ökats under hösten
1910, ehuru brännvinskonsumtionen und^r de allra sista åren hållit sig
tämligen låg, för år 1910 omkring 6.5 liter å 50 % pr invånare.
Följden af de många bränneriernas tillkomst har också i början af 1911
visat sig genom råbrännvinsprisets betydliga sänkning, inom trusten ända
till 82 öre, eller 17 öre utan skatt, hvilket kan anses tämligen normalt
då materialkostnaden, (tillverkningspriset) nedgått till 16.3 öre. Inom
Tyringebolagets brännerier har priset på råbrännvin fortfarande hållit sig
vid 85 öre, hvarför de brännvinsbolag, som taga sitt brännvin från
Tyringe, nu få betala högre pris än de, som taga från trusten.
Hos brännvinsbolagen har inköpspriset för renadt brännvin under
år 1909 växlat från 95 öre till 109.8 öre men låg i allmänhet omkring
l kr, per 1. n. st., försäljningspriset åter växlade från 134.1 öre till 2
kr. och var i Stockholm 176.8 öre. Den för 1909 beräknade inkomsten
till stat, kommuner, landsting och hushållningssällskap har varit i
kronor:
Bränn vinsti 11-verkningsskatt netto.
l Tullinkomst.
Punschskatt.
Försäljnings-afgift.
Summa.
19,068,348
| 2,712,612
1,559,697 12,819,143
36,159,800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
