Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
brännerier, har utgjort 16.3 öre per liter n. st. eller precis detsamma
som året förut. För brännvinspriset har den inhemska potatisskörden
största betydelse, ty l hl. potatis ger numera omkring 14 1. n. st, och
medelpriset för potatis var 2.20 kr. per hl. Till åstadkommande af
1,000 1. n. st. hafva i det stora hela åtgått 3y4 dt. spannmål, 57 hl.
potatis och hvitbetor, l/3 dt. gråstärkelse och manioka samt i arbetskraft
2.9 dagsverken och 0.07 maskinhästkraft; såsom bränsle användes
stenkol, ved, torf, sågspån, men om värdet af det använda bränslet finnes
ingen uppgift.
Denatureringen har under år 1910 varit något mindre än året förut,
såsom synes af nedanstående.
Liter i 50 proc.
1909. 1910.
Vid ättikfabriker.........................................l 300,383 289,100
> färg-, ferniss- och polityrfabriker ............i 426,627 422,890
» hattfabriker ........................................... j 30,316 11,320
» krutbruk................................................j 824,982 398,321
» kemiskt-tekniska fabriker.........................l 204,262 233,792
Hos snickare....................................................! 1,238 1,931
Vid sjukhus....................................................l 34,308 46,646
» vetenskapliga institutioner ..................... 20,401 19,437
Till försäljning................................................i 3,323,579 3,529,012
Finkelolja..................................................... | 10,049 11,407
j 5,176,145 | 4,963,856
Denatureringsafgiften utgår med l öre per 1. n. st., men för
sulfitsprit erlägges ingen denatureringsafgift, utan tilllverkaren ersätter i stället
kontrollören med 8 kr. om dagen. Vid Åkers krutbruk erlägges ej heller
denatureringsafgift. Under 1910 erlades inalles 40,508.25 kr. i
denatureringsafgift.
Brännvinspriset. Sedan flertalet bränneriidkare redan 1907 bildat
en trust för att höja priset på råbrännvin och eventuellt minska
tillverkningen, sammanslöto sig under förra året äfven flertalet reningsverk
till en trust och slutligen, sedan äfven Reymersholmsbolaget öfvertagits
af denna trust, till ett enda stort bolag, kalladt Reymersholms gamla
spritförädlingsaktiebolag. Dessa bägge sammanslutningar, bränneriernas
och reningsverkens, höjde småningom priset på sina tillverkningar.
Rå-brännvinet sprang under 1908 upp till 92 öre per 1. n. st. eller, med
fråndrag af skatten, 27 öre, hvilket torde vara det högsta pris, som
förekommit i Sverige; visserligen var materialkostnaden vid samma tid också
undantagsvis hög nämligen nära 21 öre, men, om, såsom hittills
vanligen antagits, dranken motsvarar arbete, bränsle och ränta å
anläggningskostnad för bränneriet och materialkostnaden således ungefär motsvarar
tillverkningskostnaden, innebär 27 öre en behållning af 6 öre per liter,
hvilket för ett medelstort bränneri betyder 15,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
