Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Neuere Erfolge und Probleme der Chemie.
Af Emil Fischer
Ref. af Å. G. E.
Geheimerat, prof. Fischer höll en experimentalföreläsning om detta
ämne inför det i Tyskland nyligen bildade Kaj ser-Wilhelm Gesellschaft
och i Kejsarens närvaro. Detta sällskap har till syfte att samla fonder
för att inrätta forskningsinstitut i ungefär samma stil som våra
Nobelinstitut, d. v. s. där meddelas ingen undervisning i form af föreläsningar,
utan instituten äro afsedda uteslutande till forskningar inom de olika
naturvetenskaperna.
Efter att hafva tagit nobelprisens utdelning till bevis på tyskarnes
vetenskapliga framgångar, enär 60 % af de kemiska prisen tillfallit
tyskar, uttalar han den förhopningen, att, sedan Kejsar-Wilhelm-föreningen
fått till stånd sina fristående forskningsinstitut, det äfven för framtiden
skall blifva möjligt för tyskarne att med framgång täfla om nobelprisen
och framhåller, att det här gäller ej blott en hederssak utan verklig
metallisk valuta, hvilket man lätt inser af det nära sambandet mellan
naturforskningens och den moderna statshushållningens framsteg.
Begreppet kemiskt element har undergått en förändring genom
upptäcken af radium, det första element, som upptäckts af en kvinna. Vi
känna nu mer än 2 dussin dylika ämnen, de s. k. radioaktiva ämnena,
och veta, att de spontant falla sönder, hvadan elementära förvandlingar
alltså äro möjliga. I dessa viktiga undersökningar har Tyskland till en
början tagit blott ringa del, ehuru impulsen till upptäckten af
radioaktiviteten utgått från. Röntgenstrålarne, men Tyskland har intet råmaterial
för radiums framställning, och de flesta hafva ej råd att köpa det dyra
elementet. Bristen på råmaterial har isynnerhet gjort sig kännbar, sedan
radium på åtskilliga sätt fått betydelse för läkekonsten. Emellertid ha
förhållandena något ändrat sig, sedan professor Otto Hahn vid
Berliner-universitetet vid studiet af toriums omvandlingsprodukter funnit, att en
af dessa, som han kallat mesotorium, är i hög grad radioaktiv och
någorlunda lätt kan erhållas ur de värdelösa återstoderna efter torjordens ut
dragning ur monazitsanden i och för glödstrurnptillverkningen. Ett
mesotoriumpreparat med samma radioaktiva kraft som ett radiumpreparat
kostar blott l/3 så mycket (l dg. radiumbromid kostar nu 33,000 mk.)
Af det Hahnska preparatet, mesotorium bromid, torde man årligen kunna
framställa så mycket, som motsvarar 10 gram radiumbromid eller
ungefär lika mycket som hela världens nuvarande förråd af radiumbromid.
Genom möjligheten att vid kemiska reaktioner använda mycket höga
och mycket låga temperaturer har området för den kemiska forskningen
blifvit betydligt utvidgadt. Genom den elektriska ugnen kommer man
lätt till + 3,000° och däröfver, genom flytande luft kommer man ner
till omkring — 190°. Flytande luft framställes numera i stor skala i
Berlin till ett pris af l mk. 75 pf per liter, och i Fischer s laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
