Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
3) mängden af det kväfve, som förekommer i form af keratin,
4) mängden af det kväfve som förekommer i förrn af ossein.
Bland de bakterier, som förekomma i jorden, finnas också sådana
som öfverföra det upptagna kväfvet till ammoniak, och dessa kallas
ammonisationsbakterier. Dessa hafva en ännu större förmåga än
azoto-bacter att göra de olösliga fosfaten lösliga. Emedan man funnit, att
ammoniumsulfat verkar lösande på fosfaten, måste man antaga, att
sulfatet bidrager till ammonisationsbakteriernas förökning.
Af jordbrukare antages, att genom kompost- och
fermentations-verkan på benmjöl en del af fosforsyran däri öfverföres till löslig form;
detta är dock ännu outredt, och skulle det verkligen förhålla sig så, så
beror det sannolikt på ammonisationsbakteriernas inverkan vid närvaro
af behöfligt energimaterial.
Det finnes ännu en viktig grupp af bakterier, de s. k.
denitrifilca-tionsbalcterierna, hvilka så att säga förtära salpetersyra och frigöra kväfve
och således bilda en motsats till dem, som assimilera fritt kväfve såsom
azotobacter. Genom sina forskningar har StoHasa kommit till den
åsikten, att denitrifikationsbakterierna, hvilka i en vanlig näringsvätska
framkalla häftig nitratjäsnrng, förhålla sig på helt annat sätt i
åkerjorden där de komma i beröring med en tillräcklig mängd luft och där
de vid tillgång på passande kolmaterial till och med kunna omvandla
nitratkväfvet i proteiner. Denna process försiggår likväl blott då, när
lätt assimilerbar fosforsyra förefinnes i jorden. Om
denitrifikationsbak-terierna i åkerjorden jämte nitrater finna ett lämpligt energimaterial, så
begagna de den lösta fosforsyrejonen blott till alstring af ny lefvande
bakteriemassa. Denna process fordrar dock tillräckligt lufttillträde.
Slutsatser. Vi hafva sett, att bakterierna i en näringsvätska blott
då utvecklas, när tillräckliga mängder fosforsyra och kali förefinnas. När
fosfor saknas i närings vätskan, reduceras bakteriernas tillväxt till ett
minimum, och produktionen af torrsubstans blir så ringa, att den ej
ens kan bestämmas. Vid närvaro af fosfatjonen befordras däremot
bakteriernas tillväxt och ämnesomsättning liksom den fysiologiska
förbränningen af kolhydrater. De" olösliga fosfatens lösningsprocess i åkerjorden
betingas af mekaniken vid ämnesomsättningen. I följd af
andningsenzymens verksamhet afskiljas såsom sekreter både kolsyra och organiska
syror. I statu nasente kasta sig dessa på de olösliga fosfaten och
öfverföra dem till löslig form. Bakterimassans tillväxt och cellförökning stå
i direkt förhållande till fosfatjonens assimilering. Detta har bekräftats
genom alla de utförda undersökningarna. Intensiteten i luftkväfvets
assimilering i åkerjorden genom kväfvebindande bakterier likasom
am-monisationsprocessens energi och denitrifikationsbakteriernas utveckling,
allt är vid jämförande försök ett mått på halten af lätt assimilerbar
fosforsyra i de olika åkerjordarna, om eljest alla vegetationsfaktorer äro
förhanden. I själfva bakteriecellen ingår fosforn nästan uteslutande i
organisk form.
Denna öfversikt visar oss, med hvilka enkla medel naturen uppnår
stora resultat trots alla dess mångfaldiga och till sin byggnad invecklade
organismer. Ända från näringsfysiologiens första framträdande allt intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
