Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Om katalytiska gödningsämnen.
Ref. af H. Euler.
Vid de franska sockerkemisternas förra årsmöte höll prof. Bertrand
ett föredrag om sina och andra forskares försök att höja skörden af
sockerbetor (och andra växter) genom gödning med små mängder af vissa
metallsalter. Sådana försök hafva nu pågått i nära 5 år. Med afseende
på de i Böhmen vunna resultatens säkerhet är jag ej så optimistisk som
Bertrand ocb anser, att flera bekräftelser vore mycket önskvärda;
emellertid synas mig de utförda arbetena dock värda att redan nu komma
till allmännare kännedom äfven i vårt land, där ju sockerbetsodlingen
intager en ganska betydande plats inom näringslifvet.
När man efter Marggrafs bekanta upptäckt började att odla
hvitbetor innehöllo dessa mellan 5 och 8 proc. rörsocker. Under den följande
tiden har sockerhalten stigit så småningom, dels på grund af införandet
af kemiska gödningsämnen, dels på grund af en viss ständigt fortsatt
selektion, och som bekant uppgår för närvarande saccbaroshalten till 15 å
16 proc. Man får således med en skörd af 30 till 40 ton sockerbetor
pr hektar en sockerproduktion af 4,500 till 6,000 kg. socker. Oaktadt
detta redan afse värda framsteg kan man hoppas att ännu öka
sockerbetans halt och således sockerproduktionen pr hektar.
Ett af de medel, hvilka möjligen komma att bidraga till ett vidare
dylikt framsteg, är användningen af vissa salter såsom gödningsämnen,
salter, hvars verkan kan anses vara af katalytisk art.
Enligt Bertrand har hvitbetan omedelbart efter skörden följande
sammansättning:
Vatten..................................................
79
C................................................ 9,oo %}
H............................................. 1,30
0................................................ 9,40 20 %
N............................................... 0,30 j
Na00 .......................................... 0,39 ’
K2Ö ........................................... 0,06
CaO............................................. 0,07
MgO ......................................... 0,05
Cl............................................... 0,06
S03............................................. 0,03 L /0
P20Ö .......................................... 0,09
Si...’............................................. 0,05
Olika ämnen............................ 0,04
C02............................................ 0,15
De organiska substanserna (20 %) bestå hufvudsakligen af socker,
cellulosa och ägghviteämnen.
Askan har en mera komplicerad sammansättning. Man finner där,
såsom af tabellen framgår, kalium, natrium, kalcium, magnesium, klor,
svafvelsyra, fosforsyra, Silicium och en återstod som utgör 0,04 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
