Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
sulfitspritsindustrien. Två af våra fullt inhemska näringar, socker och
cellulosaindustrien skulle på detta sätt räcka hvarandra handen till en
lönande exportindustri. Finkeloljan är ett högt skattadt lösningsmedel
och har som bekant också stor användning vid tillverkning af en mängd
välluktande essenser.
Vid destillation af melassdrank erhållas flera produkter af tekniskt
värde, naturligtvis sedan man afdunstat den till torrhet och underkastar
återstoden torrdestillation. På grund af melassens stora halt af
ägghviteämnen kommer destillatet att innehålla pyridin-, pyrrol- och
kinolinderi-vater; den blir i många afseenden lik den s. k. dippeloljan, och det har
visat sig, att vissa delar af destillatet kunna användas som den a
turerings-medel nämligen till s. k. pyridinbaser. I Tyskland har man vid ett
sockerbruk i Dessau redan börjat en sådan tillverkning af pyridinbaser
och därigenom börjat konkurrens med de hufvudsakligen från England
importerade pyridinbaserna. Det finnes just ingen anledning, hvarför
man icke skulle kunna tillgodogöra melassdranken på samma sätt hos oss.
Pyridinbaserna äro rätt dyra och torde f. n. kosta omkring 2 kr. per kg.
Slutligen har betainet, det ämne som till största mängden
förekommer i melassen, varit föremål för åtskilliga undersökningar och förslag.
Betainet eller trimetylamido-ättiksyra är en ganska märkvärdig substans.
Den är mycket motståndskraftig och kan t. o. m. kokas med
kungsvatten utan att förändras. Den är en svag indifferent bas, som
fysiologiskt är alldeles oskadlig och i oförändrad form passerar igenom den
djuriska organismen.
Enligt Ehrlieh kan man lätt framställa stora mängden betain ur
melassdranken, man har blott att utskaka den indunstade dranken med
alkohol, då man får en spritlösning, som bl. a. håller betain.
Sedan spriten af destillerats, sättes saltsyra till destillationsåterstoden då
betainklorid utfaller och kan renas genom omkristallisering.
Betainkloriden är en fast hvit substans, som har fått en
egendomlig användning på grund af sitt förhållande till vatten. Den spaltas
nämligen däri helt enkelt i betain och saltsyra och man får en lösning
som kemiskt och fysiologiskt verkar som fri saltsyra. I betain har man
således ett medel att fixera saltsyran i fast form och så, att den när som
helst vid beröring med vatten åter frigöres. Preparatet har fått
medicinsk användning mot magkatarr, gikt o. a. och kallas »Acidol» som
förekommer i noga doserade pastiljer med och utan pepsin. Saltsyra i
fast form kan också vara bra till åtskilligt annat såsom bakpulver m. m.
Ur betain skulle man också kunna genom destillation erhålla
trimetyla-min och därur åter klormetyl, som med fördel kan användas i
köldalstrings-industrieii på grund af sin lättflyktighet.
Af här gjorda antydningar, kan man finna, att melassen förutom
socker håller en mängd olika ämnen, som äro både intressanta och
användbara, och, då vi här i landet i affallslutarna från sackaratfabrikerna
hafva ett rikligt råmaterial för icke- sockret i betan, vore det önskligt,
att våra kemister och uppfinnare vände sin uppmärksamhet däråt, det
kan vara åtskilligt af värde däri.
Delvis ur die deutsche Zuckerindustri 1911, 663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
