Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
blanda detta med platinasvamp etc., men af lätt insedda skäl stannade
dessa på papperet eller i experimentstadiet, och man kunde sålunda icke
därigenom bevisa, att luften verkligen kan verka som depolarisator.
Nu för tiden tillämpas dessa rön i allmänhet mera omedvetet vid
våtelementen, men hos torrelementen saknas fortfarande, på några få
undantag när, möjligheten för kolet att andas. Det var John Rudolphs, som år J 896
först försåg torrelementets kol med en långsgående kanal, kommunicerande
med den yttre luften. Afsikten med denna kanal var visserligen ej att
åstadkomma andning, utan att låta de i elementet bildade gaserna fritt bortgå,
så att elementets täckning ej skulle sprängas genom möjligen bildadt
öfvertryck. Resultatet med denna kanal visade sig öfver förväntan
gynnsamt, och ma.n tillskref den ökade kapaciteten hos elementet gasernas
bortgång. Först under början af detta år blef det ådagalagdt, att
elementet »andades» genom kolet och detta med sådan intensitet, att
elementet vid slutning genom 10 ohm förbrukade ända till 400 Mem.
syrgas per dygn. Detta möjliggöres genom att elektrolyten i ett torrelement
förekommer i sådan form, att den ej utöfvar något vätsketryck såsom i
våtelementen och kan gasutbj^te sålunda med lätthet ske i
depolarisa-torns hela massa. Nu utfördes noggranna undersökningar öfver detta
förhållande och man sökte genom variationer i elektrolytens och
depolarisa-torns sammansättning och anordning erhålla det möjligast bästa resultat.
Torrelementet RR är sålunda ej blott föregångare bland torrelement, som
bevisligen andas, utan äfven det galvaniska element, som hufvudsakligen
använder luften såsom depolarisator.
(Forts.)
Hvitbetssockerfabrikerna 1911—1912.
Betaf verkning t. o. m. dec. 1911.
Ton.
Betaf verkning t. o. m. dec. j 1911.
Ton.
Arlöf........................... 56,645.o
Genevad........................ 25,680.o
Hasslarp.......................; 42,195.7
Hälsingborg ................. 40,477.7
Hököping ..................... 42,796.0
Jordberga ..................... 87,898.9
Karlshamn..................... 27,685. e
Karpalund ..................... 33,872.7
Keflinge........................ 35,S95.o
Köpinge ...........,............ 62,185.9
Lidköping ................... 4.200.0
; |
i Linköping ..................... 24,515.5
1 Mörbylånga .................. 28,442.6
Roma........................... 35,885.1
Skifarp ........................ 40,566.7
; Staffanstorp o. Klågerup... 45,272.o
Svedala ........................ 82,904.5
Säbyholm o. Teckomatorp 62,487.8
Trelleborg ...................... 54,700.o
Ängelholm ..................... 51,814.o
Örtofta o. Eslöf............... 40.053.2
Summa 821.128.9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
