Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några siffror ur tillverkningsstatistiken för
brännvin, socker och maltdrycker för tillverkningsåret
1910—11.
Af A. (r. Ekstrand och K. Arnell.
Brännvin. Antalet brännerier var under året 1910—11 142 mot
136 året förut. Hela tillverkningen utgjorde 40,716,001 1. n. st. eller
286,732 1. vid hvarje bränneri. I Skåne lågo 100 brännerier, mot 95 året
förut, med närmare 75 % af hela tillverkningen. Till brännerierna räknas
här också 3 sulfit brännerier i Skutskär, Kvarnsveden och Bergvik, vid
hvilka tillverkades sammanlagdt 1,387,470 1. n. st. Frånsedt
sulfit-brännerierna hafva vid de öfriga 139 brännerierna användts
180,700 dt. spannmål, alla slag
13,209 » maniokarot
2,001 » gråstärkelse
27,051 » melass
1,840,528 hl. potatis
114,359 » hvitbetor.
För att hindra maniokarotens konkurrens med våra inhemska
bränn-vinsmaterial bestämdes genom förordningen den 28 juni 1911, att en
särskild afgift af 8 öre skall erläggas för hvarje liter brännvin af n. st.,
som tillverkas i bränneri under tid, då maniokarot ock andra
väsentligen lika stärkelserika utländska ämnen (gäller äfven majs) där användas,
och torde till följd af detta stadgande majs och maniokarot
hädanefter endast undantagsvis komma att användas som råmaterial för brännvin.
Pressjästfabrikerna voro till antalet 10 af hvilka 2 äfven voro stora
brännerier. Vid de egentliga pressjästfabrikerna tillverkades 2,519,426 kg.
ren jäst och 3,325,878 1. n. st. eller öfver 75 kg. ren jäst på 100 liter brännvin
af n. st, en ökning mot förra året af 14 kg. Under perioden x/5—1/10 1911,
då fabrikerna uteslutande drefvos som pressjästfabriker, blef utbytet i
medeltal 32,6 kg. jäst och 42,9 1. n. st. ur 100 kg. inmäskad spannmål.
Förra året voro dessa siffror 30 kg. jäst och 39 1. n. st. hvadan utbytet
af både jäst och brännvin stigit. Spannmålen bestod till största delen
af råg och korn med något hafre. Materialpriset för brännvinet
beräknadt af priset på de råmaterial, som åtgått inom alla brännerier utom
pressjästfabriker och sulfitbrännerier, har varit 15,7 öre per liter n. st.
För brännvinspriset har den inhemska potatisskörden största betydelsen,
och medelpriset för potatis var 2.15 kr pr hl. Till åstadkommande af
1,000 1. n. st. hafva i det stora hela åtgått 259 kg. spannmål, 57 hl.
potatis och hvitbetor, 6 kg. gråstärkelse och 37 kg. mariioka. Vid
melass-brännerierna hafva till 1,000 1. brännvin åtgått 1,857 kg. melass.
Denatureringen har under år 1911 varit afsevärdt större än under
1910, såsom synes af nedanstående:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
