Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liter ä 50 proc. j
j 1911 1910 j
— — !
! Vid ättikfabriker......................................................... 289,321 289,100
l » färg-, ferniss- och polityrfabriker ........................... 342,928 422,890
l "»hattfabriker........................,............................... — 11,320
» krutbruk ............................................................ 491,261 398,321
» kemiskt-tekniska fabriker....................................... 343,480 233,792
i Hos snickare...........................................................! 1,285 1,931
| Vid sjukhus...............................................................j 42,037 46,646
» vetenskapliga institutioner ....................................j 15,353 19,437
Till försäljning ........................................................| 4,650,829 3,529,012
| Finkelolja.................................................................. 4,688 11,407
l 6,181,182 4,963,856 |
Denatureringsafgiften utgår med l öre per 1. n. st., men för
sulfitsprit erlägges ingen denatureringsafgift, utan tillverkaren ersätter i stället
kontrollören med 9 kr. om dagen. Vid Åkers krutbruk erlägges ej heller
denatureringsafgift. Under 1911 erlades inalles 37,173.78 kr i
denatureringsafgift. År 1910 uppgick ersättning till kontrollanter och vittnen
till 37,732.50.
Att denatureringen under 1911 tagit så stor omfattning, beror på
den betydligt stegrade tillverkningen af sulfitsprit, hvilken endast i
dena-turerad form får säljas inom landet. De tre fabriker i Skutskär,
Kvarnsveden och Bergvik, som nu äro i gång, hafva visat sig kunna tillverka
närmare 350,000 1. n. st. eller omkring 185,000 1. af 95 % i månaden.
Genom de nämnda tre fabrikerna kunna således årligen föras i marknaden
öfver 4 millioner 1. n. st. utöfver den mängd, som denatureras vid
reningsverken. Det är väl troligt, att den sålunda högst väsentligt ökade
tillgången på denaturerad sprit skall vålla en prissänkning därå, hvilken
i sin mån kan bidraga till ökad användning däraf. För automobiler
har en med benzol denaturerad sprit visat sig utmärkt, men priset får
då endast obetydligt öfverstiga fotogens. Det är dock tvifvelaktigt,
huruvida man ännu komrait så långt i tillverkningen, att sådant
är möjligt.
Brännvinspriset. Hos brännvinsbolagen har inköpspriset för
varm-renadt brännvin under 1910 växlat mellan lägst 94,6 öre och högst
155 öre per 1. n. st. men tycks i allmänhet hafva legat omkring 98
öre. Försäljningpriset åter växlade från 131,2 till 191,3 öre och låg i
allmänhet omkring 162 öre. Det från bolagen sålda brännvinets styrka,
som numera ej får understiga 35 vol. %\ har växlat mellan 40 och 46 %
och torde i allmänhet hafva hllåit sig mellan 40 och 43. Förr var som
bekant minimistyrkan 46 %, och det ser därför ut som om flertalet
konsumenter börjat vänja sig vid ett svagare brännvin. I Danmark och Tyskland
torde brännvinet vara afsevärdt svagare än i Sverige. Vid innevarande
riksdag torde förslag komma att väckas om en maximistyrka, eventuellt 41 %,
hvilket måhända motsvarar tidsriktningen.
Den f or’1910 beräknade inkomsten till stat, kommuner, landsting
och hushållningssällskap har varit i kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
