Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
tjock gulhvit rök och uppvärmdes tämligen starkt. Reaktionen inträdde
vid ett par af försöken spontant.
Den oljeartade substansen visade flera af den ursprungliga lösningen»
reaktioner. Så gaf den t. ex. med järn ferrirodanid, svärtade
koppar-rodanur etc. — Föredraganden ansåg det därför ej osannolikt, att
densamma utgjordes af fri rodan.
Sammanträdet 15/5-
Valdes, till revisor af Naturvetenskapliga studentsällskapets kassor
kand. H. Möller och till suppleant kand. I. Wittberg.
Bestämning af selen i kiser.
Af Alf Grabe och Jakob Petrén.
Vid Kemistsamfundets sammanträde den 22 mars innevarande år
höll professor P. Klason ett föredrag om bestämning af selen i kiser,
hvilket finnes infördt i Svensk Kemisk Tidskrift n:r 4, 1912. I detta
föredrag lämnades en redogörelse för en af Klason och Mellqvist
utarbetad metod för dylik bestämning, men i sammanhang därmed-fram
fördes äfven mycket grava anmärkningar emot en af oss tidigare utarbetad
metod för bestämning af selen i kiser. Med anledning af dessa
anmärkningar hafva vi utfört en del undersökningar, och då dessa till fullo
bekräftat vår öfvertygelse, att de framställda anmärkningarne voro fullkomligt
obefogade, hafva vi ansett oss böra för denna tidskrifts läsare framlägga
resultaten af våra undersökningar.
Innan vi öfvergå härtill anse vi oss dock nödsakade att lämna en
beskrifning af vår metod. Denna består i sina hufvuddrag däri, att kisen
löses i kungsvatten, selenen utreduceras medelst tennklorur efter
salpetersyrans aflägsnande, samt selenen öfverföres genom oxidation med HCl
och HNO3 till selensyrlighet, hvilken titreras medelst thiosulfat.
Metodens utförande är af oss närmare beskrifvet i Teknisk Tidskrift, Kemi och
Bergsvetenskap 1910, häft. 4 på följande sätt:
10 gr. af profvet, hvilket icke bör vara alltför finrifvet (lagom är
siktadt prof från sikt med 0.25 mm. maskor) öfvergjutes i en 500 cm.s
bägare med en blandning af 50 cm.3 HCl 1.19 eg. v., och 50 cm.3 HN03,
1.40 eg. v. Profvet får stå i svag värme tills reaktionen i det närmaste
är slut, hvarefter kokas med urglas tills allt är löst (c:a J/4 tim.).
Härefter tillsättas 15 gr. vattenfri soda och då denna löst sig, aftages urglaset
och lösningen drifves till torrhet, samt hålles vid en temp. föga Öfver
-stigande 100° i några timmar. Efter afkylning tillsättes 50 cm.3 HCl,
1.19 eg. v., och kokas med urglas tills det mesta af de nitrösa gaserna
bortgått, hvarefter indrifves tills endast ringa syremängd återstår (obs. ej
till torrhet). Ytterligare 25 cm.3 HCl tillsättas och lösningen kokas på
nytt. I de flesta fall är denna syremängd tillräcklig för att aflägsna all
salpetersyra, men skulle lösningen ännu lukta klor tillsättes ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
