Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
p er ät ur från en därstädes a.nbragd ljusbåge, under det samtidigt ren
kväfgas inledes i ugnen. Ugnen, måste för att något kalkkväfve skall kunna
bildas, vara fullkomligt lufttät, så att ej någon luft kan intränga i
densamma. En sådan ugn har under flera års tid varit i gång uti Månsbo
och visat sig praktisk och hållbar. Ugnen är allt fortfarande uti drift
och har arbetat dag,och natt utan afbrott under mer än 15 månader och
kan allt fortfarande hållas i gång, praktiskt taget, utan begränsning af tiden.
Å denna ugnskonstruktion har äfven patent uttagits 1908 uti flera
länder.
När kalkkväfvet utkommer färdigt ur ugnen med en halt af
omkring 20 yi kväfve, är detsamma ej färdigt att utsändas i handeln. Det
innehåller stora kvantiteter bränd osläckt kalk och omkring %’ %
osönderdelad karbid (om ej flusspattillsats användes, flera procent).
Kalkkväfvet måste därför, för att ej skada människor och djur och
för att utan fara kunna trasporteras på sjön uti säckar, efterbeharidlas.
Efter många och långa undersökningar hafva vi slutligen kommit till fullt
tillfredsställande resultat och flera patent hafva begärts och erhållits.
Vid dessa metoders utarbetande hafva utom disponent Fredrik
Carlson, som haft den hufvudsakliga ledningen af dessa arbeten, äfven min
son, disponenten Birger Carlson, och kemisten Zamore medverkat,
hvarjämte ingeniörerna Boman och Arvidson biträdt med konstruktionen af
kalkkväfveugnen.
När metoderna för framställning af kalkkväfve så småningom togo
form, kom den frågan af sig själf fram, hvar skall den blifvande
tillverkningen äga rum. För detta ändamål behöfdes tillgång till en
hety-tande vattenkraft och min yngste son, notarien Ivar Carlson, som
genomgick sina läroår 1906 —1908 som jurist vid Medelpads västra domsaga,
hade vid sina ströftåg inom domsagan fått syn på vattenfallen vid
Johannisberg och Hångsta och visade desamma för mig och öfverstelöjtnant
Stafsing, som för ändamålet upprest den 2 november 1907.
Notarien Ivar Carlson fick i uppdrag att träffa villkorliga aftal med
samtliga strandägare, hvilket svåra uppdrag han lyckades till full
belåtenhet fullgöra. Sedan detta ägt rum och bolaget därefter kunde
bedöma, om bolaget kunde erhålla tryggad rätt till vattnet i nämnda forsar,
beslöts inköpet och jag kan säga, med heder för denna ort, att på få
undantag när säljarne lojalt uppfyllt sina förbindelser.
Nu återstod emellertid den svåraste frågan, huru det skulle blifva
möjligt att träffa aftal med flottningsföreningen, som kände sig
obehagligt berörd af att någon annans än deras eget intresse skulle komma att
göra sig gällande. Den 10 september 1908 erhölls vid häradssyn
visserligen rätt till byggande af vattenverk och vattnets afledande, men
flottningsföreningen klagade i hofrätten, som återförvisade målet i vit
afseende till ny häradssyn, hvilken hölls den 27 april 1910, och sedan denna
häradssyns dom erhållit laga kraft, kunde byggnaden påbörjas i juni
samma år.
Redan i afvaktan på denna dom hade öfverstelöjtnant B. Stafsing
med biträde af löjtnant Ploman utarbetat grundliga förslag till
vattenverkets planläggande och byggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
