Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
där patentverk finnes, Cyanidgesellschaft eller dess rättsinnehafvare
erhållit monopol på kalkväfvets användande till gödningsämne ända till
maj 1916. I sammanhang härmed vill jag påpeka, att
Cyanidgesellschaft i sin ordning öfverlämnat de rättigheter som härflyta ur dessa
patent till Societa Generale per la Cianamide i Rom, som sökt erhålla
världsmonopol på tillverkning och användning af kalkkväfve under
patenttiden.
Enär det för Superfosfatbolaget var en helt naturlig verksamhetsgren
att äfven tillverka kväfvehaltiga gödningsämnen, hade jag redan 1895
med synnerligt intresse tagit del af Faure’s uti franska
vetenskapsakademien gjorda förslag att upphetta kalk och kol uti kväfve-atmosfär
samt att använda produkten som kväfvehaltigt gödningsämne och har
hela tiden därefter med intresse följt utvecklingen af denna fråga samt
satte mig 1904 och 1905 i förbindelse med herrar Frank och Caro och
dessas efterföljare, Cyanidgesellschaft i Berlin, för att med deras hjälp
ordna en tillverkning af kalkkväfve i Sverige. Jag erhöll äfven vid
denna tidpunkt ett prospekt öfver kostnaderna för tillverkningen, men
som detta prospekt var så synnerligen sväfvande, drog jag den slutsatsen,
att den tekniska delen af fabrikationen ej ännu hade passerat
barnsjukdomarnas stadium. Ett besök hos Cyanidgesellschaft uti Berlin stärkte
mig i denna uppfattning.
Jag lämnade därför 1905 på hösten åt min son Fredrik Carlson
numera disponent för Ljungaverk i uppdrag att resa ut till Tyskland och
välja den tekniska högskola han själf önskade samt därstädes praktiskt
utarbeta och undersöka de förhållanden, under hvilka kalkkväfvet
fördelaktigast och mest ekonomiskt kunde framställas. Han valde Dresdens
tekniska högskola, där han under den framstående professor Foersters hägn
och sympatiska medverkan utvecklade ett energiskt arbete och under sina
där verkställda undersökningar fann, att en ringa tillsats af flusspat till
karbiden före kväfvets ledande- öfver densamma utöfvade en förunderligt
förmånlig inverkan på kalkkväfvets bildande. På samma metod uttogs
äfven 1906 patent i flera länder. Nyligen i Månsbo gjorda omfattande
jämförelser vid fabriksmässig framställning af kalkkväfve utan
flusspattillsats och med flusspattillsats hafva ådagalagt, att metoden har synnerligen
stort ekonomiskt värde.
Vid disponenten Fredrik Carlsons återkomst vidtogo försök med
framställning af kalkkväfve uti stor skala vid Månsbo. Man började med
retorter, men de voro för ohållbara och fordrade stor arbetskraft samt ägde
liten arbetskapacitet. Sedan försöktes burkugnar men dessa voro för små
enheter och skulle gifva anledning till stora kostnader för elektriska
ledningar och elektriska kontakter, samt äfven medföra stora
arbetskostnader.
Slutligen planerades och utfördes en stor vertikal ugn vid hvars topp
den pulveriserade karbiden kontinuerligt rann in och sedan passerade
flera hyllor, hvarifrån massan nedrakades med mekaniskt arbetande räkor
efter vissa mellantider, hvilket allt beräknades så, att den malda
karbiden, innan den passerat alla hyllorna och kunde uttagas vid ugnens nedre
del, hade varit, under en viss tid inne uti ugnen utsatt för passande tern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
