Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
gen har kommit under fullt affärsmässig ledning, utan samarbetet har
äfven börjat bära frukt i tekniskt afseende. Man har sålunda börjat att
energiskt arbeta på att öka utbytet, och rationell kontroll af
affallspro-dukterna har införts på en del håll. Vid några fabriker har äfven
anskaffats modärna apparater, och frågan om förbättrad kvalitet å stärkelsen
är f. n. mycket aktuell. Allt detta gör att man bör kunna hoppas, att
fabrikationen* af stärkelse äfven i vårt land bör kunna arbeta sig fram
till en verklig industri. Särskildt i Skåne med sina goda
kommunikationer och sin på vissa trakter för potatisodling synnerligen väl lämpade
jord, bör man härom kunna hysa goda förhoppningar.
Fabrikationen af potatisstärkelse tillgår på det sätt, att potatisen för
hand skyfflas in i en anordning för potatisens tvättning, den s. k.
potatistvätten. Medelst i densamma roterande skoflar kastas potatisen
härifrån ned i en maskin, som rifver densamma till ett fint mos. Denna
maskin kallas förrifvaren och består af en rulle af trä eller bättre af
järn, på hvilken fint tandade sågklingor äro fästade tätt till hvarandra.
Denna rulle roterar med stor hastighet och härvid sönderrifvas cellerna
i potatisen så att stärkelsekornen frigöras; samtidigt sker påspolning med
vatten, så att sågklingorna hållas rena och potatisrefvet blir så
lättflytande, att detsamma lätt kan pumpas genom rörledningarna. Det
pumpas nu från förrifvaren upp på den första sikten för stärkelsens skiljande
från ref vet. Dessa siktar äro hos oss uteslutande plana siktar med någon
lutning mot horisontalplanet; genom siktens skakning, vanligen i siktens
längdriktning, förflyttas potatisrefvet, som vid pumpningen placerats vid
den högst belägna delen, så småningom längs hela sikten allt under
energisk påspolning af vatten. Stärkelsen spolas då genom sikten
tillsammans med vattnet till ett cementeradt kar, hvarest densamma får
afsätta sig. Är påspolningen af vatten tillräcklig och siktens längd och
rörelser riktiga, bör den af förrifvaren frigjorda stärkelsen vara
fullständigt uttvättad, när ref vet lämnar den första skaksikten. Därifrån föres
detsamma till en s. k. efterrifvare, hvarest ytterligare finfördelning af
refvet äger rum. Efterrifvarna kunna vara af många olika
konstruktioner; hos oss användes ännu vanligast en liten kvarn, d. v. s. ett par
horisontalt ställda kvarnstenar, hvari potatisrefvet på vanligt sätt males
så fint som möjligt och hvarigenom en ny kvantitet stärkelse frigöres
eller göres uttvättbar. En ny uttvättning sker nu på en andra skaksikt
af samma storlek och arbetande på samma sätt som den första.
Potatisrefvet, eller som det vanligen kallas när det lämnar denna sikt,
pulpan, bör nu vara så noggrant befriad från stärkelse som de använda
apparaterna medgifva, och går härifrån till ett kar utanför fabriken,
pulpagrafven, hvarest kokning af densamma med afloppsånga äger rum,
Äfven mycket väl genomarbetad pulpa håller ännu alltid en cirka 45
å 50 % stärkelse i torrsubstansen, som ej kan utvinnas. Pulpan är på
denna grund ett viktigt fodermedel och användes äfven härtill med
fördel, sedan densamma blifvit kokad. Vanligtvis användes densamma till
utfodring af svin, hvartill den synes bättre lämpa sig än till utfodring
af nötkreatur.
Den stärkelsemjölk, som kommer från den andra skaksikten, förenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
