Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
med den från den första och den erhållna stärkelsen undergår i
cementerade kar fullständig tvättning, hvarefter, sedan vattnet aftappats, den
fuktiga stärkelsen går till torkningsinrättningen. Detta består af ett rum,
som uppvärmes med ånga till 50 å 60° C., och hvari finnas inbyggda
ett stort antal s. k. ramar med däröfver spänd duk, på hvilka stärkelsen
torkas, så att vattenhalten kommer att utgöra 18 å 19 %. Efter
torkningen pulvriseras stärkelsen fint och siktas, hvarefter densamma är
färdig att gå ut i marknaden. — Detta är i stora drag en Öfversikt öfver
fabrikationen och är ju densamma, såsom synes, tämligen enkel. Såsom
afsevärda brister i den svenska fabrikationen af potatisstärkelse bör
framhållas, att tvättningsanordningarna för potatisen ofta äro för korta och
ej tillåta tillräckligt ombyte af tvättvattnet; härigenom släpas i någon
mån smutsigt vatten med potatisen till rifmaskineu och kommer att
stanna i stärkelsen. Äfvenledes saknas automatiska transportanordningar,
dels för transport af potatisen till tvätten och dels mellan tvätten och
första rifmaskinen. Härigenom har fabriken ingen garanti för att
af-verkningen per tidsenhet alltid är densamma, utan blir i stället i hög
grad beroende af personalens sätt att arbeta. Blir afverkningen för hög,
blir såväl rifningen som potatisrefvets uttvättning underhaltiga, och
fabriken gör stora förluster. Andra förbättringar, som vore önskvärda,
vore användningen af cylindriska siktar för potatisrefvets uttvättning, vid
hvilka potatisrefvet uttvättas med tillhjälp af roterande borstar. Sådana
hafva införts tämligen allmänt i Tyskland och hafva visat sig öfverträffa
de plana siktarna, först och främst därigenom att siktduken lättare hålles
ren, samt äfven därigenom att ref vet blir bättre genomarbetadt och
följaktligen uttvättningen fullständigare. Slutligen sakna fabrikerna
praktiska anordningar för luftcirkulation i torkrummen; under nuvarande
förhållanden kräfver torkningen ett betydande bränslematerial och blir
onödigt dyrbar och detta äfven på den grund att vattenhalten i
stärkelsen vid inläggningen i torkramarna är onödigt hög. Detta sista fel
skulle lätteligen kunna afhjälpas genom införande af centrifuger, hvilka
skulle kunna nedbringa vattenhalten i stärkelsen från 60 till 40 % och
hvarigenom stor besparing skulle kunna göras. Slutligen är stärkelsens
kvalitet ej så hög i vårt land som den borde vara. Detta sammanhänger
intimt med hvad som förut framhållits angående de i allmänhet
primitiva anordningarna vid potatisens tvättning, men torde äfven till stor
del vara beroende på de trånga och högeligen otillfredsställande lokaler,
i hvilka fabrikerna i allmänhet äro inrymda. Stundom äro ej heller
vattenförhållandena goda; fabrikerna arbeta vanligen med ytvatten,
sjö-eller flodvatten, som under hösten, då fabrikerna äro i gång, ofta äro
uppsvällda af regn, då på samma gång vattnet är grumligt.
Filtrerings-anordningar för vattnet saknas i de allra flesta fall.
En ljuspunkt inom stärkelsefabrikationen är emellertid det intresse,
som fabrikerna under de sista åren börjat visa för undersökning af de
vid fabrikationen uppkommande biprodukterna, spec. pulpan. Dessa
un-dersöknigar, genom hvilka fabrikerna kunna kontrollera om stärkelsen
fullständigt utvunnits och följaktligen om utbytet är tillfredsställande,
äro vid de i Skåne och Blekinge belägna fabrikerna förlagda till Kristian-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
