Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
der proppen i vertikal riktning når ned mer eller mindre djupt inemot
U-rörets krök, (ej så djupt och ej krökt nedtill, som kan tyckas af den
egendomligt vanställda fotografien) samt strax ofvanför proppen böjes
för att löpa ut i en kortare eller längre horisontell slinga och återgå till
propp B, genomgå denna och sluta ett stycke under densamma. Genom
propp B går slutligen aflopps- eller sugröret.
När apparaten skall vara verksam, fylles den med vatten eller
lösning till utprofvad höjd öfver inloppet till absorbtionsröret.
Denna apparat måste tillerkännas följande fördelar:
l:o) Stor absorbtionseffektivitet.
2:o) Kan verka effektivt med liten kvantitet lösning.
3:o) Ringa erforderligt, inom vida gränser reglerbart gastryck.
4:o) Separerlösningen kan i vidsträcktaste grad utnyttjas (hvilket ej är
fallet vid 10-kulorröret, ex. Ekmans, där apparatens effekt minskas,
sedan de främst befintliga kulornas separermedel, ex. hypokloritlös-
ning, försvagats).
5:o) Baksugning af absorbtionslösning kan ej äga rum.
6:0) Enkel, lätt sammanställbar och lätt att handhafva. Lätt att spola ur.
7:o) Apparaten kan användas för gasström i växlande riktning, ex. när
man vill under längre tid behandla en vätska med en och samma
gaskvantitet.
Ljunga den 10 oktober 1912.
Dyrtiden.
Af Alf. Larson.
Det säges att vi lefva under »dyrtid», liksom att denna i vårt land,
i synnerhet i Stockholm, är mera kännbar än på flertalet andra platser i
Europa. Men hvad menas egentligen med dyrtid, på hvilka områden
ger den sig tillkänna och hvilka äro dess orsaker? Att besvara dessa
frågor något så när uttömmande skulle taga för lång tid, äfven om jag
kunde göra det. Ändamålet med detta föredrag är förnämligast att
framhålla ett par synpunkter, som jag icke sett berörda i samband med den
rm mycket diskuterade »dyrtiden&.
Dyrtid är ett relativt begrepp. Ett visst förhållande mellan utgifter
och inkomster måste existera, en viss realinlcomst måste finnas, om ens
lif skall blifva drägligt eller angenämt. Gå alla inkomster åt till
utgifter, lefver man dyrt, får man ett öfverskott, för man en billig
tillvaro. Slösaren har det alltid dyrt och för en del människor förslå
inga inkomster. Dyrtid inträffar därför när en person med ett ordentligt
arbete, sedan han födt sig godt, klädt sig väl, bott trefligt och
hygieniskt, kostat på sig något nöjen och uppfostrat sina barn, icke kan lägga
af något, åtminstone en så blygsam del som 10 % af sin inkomst. Nu
äro pretentionerna olika hos olika nationer och samhällsklasser, likaså
förmågan att försörja sig, hvarföre någon generell definition öfver begreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
