Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
»dyrtid» icke kan lämnas, helst olika naturförhållanden och däraf
beroende lefnadsbehof ytterligare försvåra uppställandet af en sådan. I vårt
land, där klimatet så väsentligt varierar från söder till norr, måste
lef-nadskostnaderna vara olika, och möjligheten till Ökad förtjänst håller
icke jämna steg med naturens tilltagande karghet. Detta är kanske
förnämsta orsaken till att svenskarna så litet förstå hvarandra och till svårig
heten hos oss att inom rimlig tid åstadkomma ekonomisk lagstiftning.
Lefnadskostnaderna hafva stigit i alla kulturstater under de sista
decennierna, alla påstå sig lefva i dyrtid, och möjligheten att spara har
blifvit mindre, säges det.
Lifvets s. k. nödtorft utgöres hufvudsakligen af föda, kläder, bostad,
värme och ljus. Om vi börja med ljuset, finna vi att behofvet däraf
ökats ofantligt på senare tid, men det har kunnat tillfredsställas till ett
förvånande lågt pris. Fotogén och gas hafva blifvit billigare och på sista
tiden har det elektriska ljuset populariserats, så att knappast något annat
kan täfla därmed. Bland nödvändiga utgifter utgör efter mina
pretentioner kostnaden för ljus 2—3 X> °cn det finner jag billigt.
Enligt »Ekonomiska data rörande Sverige» af Gustav Sundbärg, 1912,
har partipriset å petroleum, hvarmed väl här menas lysoljor, varit i
medeltal i Hamburg i öre per kg.:
Tab. 1.
År 1861/65 1866/70 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/95 1896/00
53 38 28 19 13 12 10 10
1901105 1906/10
10 9,
således ett stadigt prisfall. Under innevarande år har priset omigen
gått i höjden, men det är relativit lågt mot tidigare.
Bränslet har kanske något stigit i pris, men sättet att tillgodogöra det
har förbättrats. Om vi hålla oss till de senaste 20—30 åren, så har
veden i Stockholm icke blifvit dyrare. Jag minnes för 33 år sedan af
särskild anledning, att en famn björkved, sågad, huggen och hemkörd, kostade
42 kronor och för c:a 15 år sedan några och 30 kronor, i senare fallet
ungefär detsamma som nu. Stenkolspriset har växlat under tiden. Enligt
torfkolskommiténs utlåtande af 1894 var medelpriset på »ordinära
engelska ångkol» under åren 1883—1893 kr. 15,66 pr ton. Enligt den
officiella statistiken var medelpriset för importerade stenkol under åren
1894—1904 kr. 19.20 pr ton, således dyrare än under nyssnämnda
tidrymd, men under åren 1905—11 kr. 14,50 pr ton, alltså billigare.
Härvid är att märka, att i dessa siffror från statistiken allt hvad stenkol
heter, således också antracit m. m., ingår, hvilket höjer medelpriset.
Enligt Sundbärg, anf. st., har exportpriset för stenkol från England i
medeltal varit i kronor pr ton:
Tab. 2.
År 1871/75 1876/80 1881/85 1886/90 1891/96 1896/00 1901/05 1906/10
14.00 8.79 8.31 8.65 9.50 9.88 10.74 10.73,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
