Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
grad. Affärslifvet har ökats och behofvet af centralt liggande hus
därmed, hvilket gjort aflägsnare tomter begärliga och dyra, hvartill kommer
att jobberi i hus och tomter i förening med stegrade arbetslöner, lockouter
och strejker drifvit upp byggnadspriset och med det hyrorna. För Öfrigt
råder en onödig lyx vid husbyggnader i Stockholm — jämför t. ex.
Köpenhamn och London. Taxeringsvärdet för Stockholms fastigheter har
stigit från 1,046 till 1,552 mill. kronor från år 1905 till 1910, eller med
45.7 %, ej allenast till följd af ökad byggnadsverksamhet, utan också af
tomtvärdestegring. Taxeringsvärdet pr. m2 obebyggd mark i Stockholm
har ökats från 8 kr. år 1905 till 22 kr. 1910. l Johannis församling
t. ex. har stegringen under samma tid varit från 7 till 82 kr. pr m2.
Stockholms stad utbjuder nu byggnadstomter vid Kungsgatan, där
köparen måste företaga stora och dyrbara sprängningar, för i medeltal
405 kr. pr m2., således pr hektar 4,050,000 kronor och vid
Karlbergs-vägen för 120 kr. pr m2. Materialpriset är den minsta orsaken till
de dyra hyrorna. En byggmästare omtalade i våras för mig, att ett hus,
som han höll på att uppföra före sista byggnadslockouten, genom denna
fick stå obegagnadt så länge, att räntorna under tiden gingo till 80,000
kr., hvilka måste läggas på huset, d. v. s. på hyrorna. Utflyttning till
landet i stor skala blir väl för både industri och bostäder till sist följden
af ett jobberi, som icke synes hafva farliga fiender i kommunal- och
statsförvaltning. De omständigheter, som framkallat dyrtid i bostadsväg,
komma nog icke att försvinna eller förbättras.
Höga hyror förorsaka trångboddhet, med små källare, skafferier och
vindskontor, hvilket omöjliggör att hålla förråd af matvaror. Dessa måste
därföre köpas i minut och betalas högre än under goda bostadsförhållanden,
hvarföre också höga hyror indirekt hafva skuld i de höga matvarupriserna.
Alla veta, att arbetspriserna äro helt andra, äfven inom jordbruket,
nu än för 50 år sedan, och många tro nog därföre, att i denna gamla
»goda» tid jordbrukaren fick betydligt mindre betalning för sina varor
än nu. Vi skola se hur därmed förhöll sig.
Af tab. 6 framgår att »brödsäden», råg och hvete, i medeltal icke
är dyrare nu än under perioden 1861—65, medan arbetspriserna för
jordbruket stigit med 123 %. Ända till och med 1880 är den dyrare än
under sista åren. Med perioden 1876—80 började ett prisfall, som kring
år 1900 upphörde och därefter har prisstegring inträdt. Vi få i
samband härmed ihågkomma att år 1888 infördes spannmålstullarna, 2.50
kr. pr 100 kg. f Or hvete, råg och korn samt l kr. för hafre, hvilka sedan
nedsattes, och suspenderades och voro 1.25 kr., innan de år 1905 började
att tillämpas med nu bestående 3.70 kr., utom för hafre som är tullfri.
Prisstegringen har alltså litet med tullarna att skaffa, hvilket bäst
framgår af att den tullfria haf ren stigit mest i pris. Från och med perioden
1880—90 har dock en betydlig prisstegring inträffat, som nu uppgår
till 17 % för råg, 30 % för hvete, 26 % för korn, 33% för hafre och
c:a 100 X f°r ärter. Vid jämförelse med priserna i Hamburg och
England, där inga tullar finnas, framträder tullarnas overksamhet på
marke-gångspriserna än mera. Och detta pris är dock en mätare af
hvad_pro-ducenten får för sin vara under olika tider, äfven om de absoluta talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
