Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Enligt min privata erfarenhet hafva manskläder här i Stockholm
icke blifvit dyrare än på 1870-talet, orn man köper förståndigt, trots
högre sylön. Däremot hafva säkerligen de billigare ylletygerna försämrats
i kvalitet till följd af tilltagande användning af shoddy.
Importpriserna i medeltal för skinnvaror under de angifna
årsgrup-perna hafva enligt den officiella statistiken varit i öre pr kg., utom tull:
Tab. 5.
År 1865 1866/75 1876/85 1886/95 1896/05 1906/10
Oberedda hudar och skinn 112 150 148 92 91 94
Sulläder och bindsulläder 235 255 227 165 182 213
Således någon prisökning sedan 80-talet. För närvarande äro alla
skinnvaror dyra. Garfveritekniken har samtidigt förbättrats, så att lädret
är hållbarare än förr, då det bereddes af garfvare i hvarje socken, hvilka
»brände upp» det, som det hette. Skodon hafva därjämte blifvit
billigare än förr och mycket bättre att gå med samt starkare, tack vare
bättre läder, ehuru arbetslönerna stegrats till det dubbla och mera under
tiden. Tekniken har kommit till hjälp i form af förbättrade
spinnmaskiner, stick- och symaskiner, väfstolar samt skoberedningsmaskiner, hvilket
eliminerar de högre arbetslönerna. Den som har lust att studera
arbetslönernas stegring i olika yrken, kan läsa därom i 1882 års tullkommités
betänkande, där de finnas angifna för åren 1860—79. Tiden medgifver
icke att här återgifva dem.
Att fruntimmerskläder äro dyrare än förr beror på många
omständigheter, väl främst den ökade lyxen hos medel- och arbetsklassen samt
damernas tilltagande oförmåga att själfva sy sina kläder. Dessa äro
numera underverk eller kanske rättare mönstra af på dem nedlagdt
onödigt arbete. De måste blifva dyra, hvartill också bidrager, att sömmerskor
nu äro bättre af lönade. Lyx är alltid dyr, och därför får hvar och en
skylla sig själf.
Jag tror mig på grund af det nu sagda kunna påstå, att i stort sedt
ljus, värme och kläder icke blifvit dyrare än för några decennier sedan.
I allmänhet bor man dyrt nu för tiden, i synnerhet i Stockholm,
men också bättre. Då man bedömer kostnaden för bostad, har man
benägenhet att glömma en del saker, hvilka bespara dagliga utgifter. Man
vill hafva värmeledning och sålunda värme ingående i hyran, inklusive
varmt och kallt vatten i kök, serveringsrum, badrum och toalett, vidare
W. C., hiss, elektriskt ljus, kokgas, hvilka sistnämnda man visserligen får
betala utom hyran, men som tillika med förenämnda agremanger spara arbete
och betjäning och möjliggör för mindre familjer att reda sig utan tjänare.
En ordentlig tjänarinna kostar i Stockholm inklusive allt 700—800 kr.
pr år, en oordentlig mera, och de senare äro i majoriteten och hafva
bidragit till dyrtiden. Men trots fördelarna hos nutida moderna bostäder,
äro de relativt dyrare än förr, exempelvis for min del c:a 50 % mot i
midten af 90-talet. Sista bostadsräkningen i Stockholm visar att hyrorna
från 1905 till 1911 för olika stora lägenheter stigit med 15—25 %, mest
för 6 rum och kök. Stegringen gäller nog för hela riket, ehuru i mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
