Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Guldproduktionen har Ökats storartadt under de sista 20 åren till
följd af nya guldfält och förbättrad teknik. Detta skulle enligt gängse
åsikter hafva stegring i varupriserna som verkan, men så torde endast
vara fallet om varuproduktionen och annan företagsamhet samt
folkökning icke hålla jämna steg med guldproduktionen. Spanien blef under
femtonhundratalet utarmadt »till följd af sin rikedom på ädla metaller»,
det fingo vi lära oss i skolan; och 1850-talets rika guldtillförsel från
Californien medförde prisstegring, men guldtillförseln var då större än
behofvet. I tabell 12 å nästa sida synes att indexlinien icke eller föga har
benägenhet att stiga, jämförd med guldlinien—jag behöfver icke förklara
hvad »index» härvidlag är, utan endast meddela att det är Sauerbecks
index, eftersom det finnes flera. Arbetslönerna däremot hafva hållit
tämligen jämna steg med guldproduktionen. Funnes det mera guld än
behöfligt, skulle naturligtvis diskontot falla. Tab. 12 visar, att det i
stället har benägenhet att stiga. Öfver hela världen byggas järnvägar kring
kontinenterna och kanaler genom dem; elektriska och telefon anläggningar
sluka jämte dessa milliarder årligen, petroleum och grufvor exploateras
allt mera, pansarflottor byggas m. m. och det finnes absolut intet
öfverflöd af guld. Ett stillastånd i guldtillförseln under en följd af år
skulle medföra en svår kris och ett upphörande af guldproduktionen
enorma räntor och ruin. Vi skola därför icke tala om att
guldproduktionen i våra tider orsakar dyrtid. Vi segla, som förut sagts, uppför en
topp å den vågformade utvecklingslinjen, och därföre talas det mera om
dyr tiden i storhandeln än den förtjänar. Tab. 12 styrker visst icke att
guldet ökat varupriserna en gros. Dyrtiden i stort skall för öfrigt
bedömas efter minst femårsperioder och icke efter enstaka år.
Detaljhandeln måste i främsta rummet reformeras, och man åstadkommer intet
godt med att for sig själf och andra dölja verkliga läget.
Enligt min mening är den förnämsta orsaken till dyrtiden i
storhandeln med födoämnen den afart af jordbruk vi kommit in på genom
en för intensiv ladugårdsskötsel. Urmänniskan lärde sig småningom, att
hon fick mera föda, om hon sådde säd på sin jord och åt upp säden, än
om hon lät sina djur beta det å jorden växande gräset och själf åt upp
djuren. Denna öfvergång till odlad växtföda var ju ett af kulturens
största råmärken. På idén att odla säd på sin jord, låta kreaturen äta
upp det mesta af säden och sedan själf äta djuren, kunde hon icke komma.
Det har blifvit den hypermoderna jordbruksvetenskapen förunnadt. Den
föda ett djur förtär åtgår till största delen för uppehållandet af
lifsfunk-tionerna, det minsta för tillväxt och mjölkproduktion. Och denna
tillväxt innebär blott en bråkdel i födoämne af djurvikten, eftersom ben,
maginnehåll ni. m. får frånräknas. I Sverige ger en ko i medeltal
1,900 kg. mjölk pr år, en obetydlighet af hvad hon äter upp af
assi-milabla födoämnen. Och af dessa 1,900 kg. äro c:a 1,700 kg. vatten.
Jag har efter handböcker i ladugårdsskötsel räknat ut för ett angifvet
fall, huru mycket torrsubstans kött af uppäten assimilabel torrsubstans i
fodret, som resulterar vid stallgödning af nötkreatur, med antagande af
att 50 % af viktsökningen är kött och funnit den vara c:a 2,5 %\ Vid
stallfodring af mjölkkor, också för ett angifvet fall, erhölls c:a 8 %^ assi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
