Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
genom Eulers undersökningar synes det vara ådagalagdt, att oxydäserna
städse innehålla en metall såsom järn och mangan, hvilka utgöra den
nödiga förutsättningen härför.
Den förut omtalade skadan som järnoxid kan förorsaka på papperet
hör antagligen till sista slaget af oxidationer. Oxyhartset i papperet kan
däremot ej verka på så sätt. Den inverkan, som här sker, måste
sålunda antingen vara en öfvergång från peroxidstadiet till dioxidstadiet
,0
eller ock ske enligt formeln A\ l -f B — AO-f BO. Huru förhållandet
härvid närmare är, har ej Engler utforskat. Det synes emellertid kunna
i gifna fall experimentellt fastställas. Terpentinoljan t. ex. kan tänkas vara ej
blott autoxidativ utan äfven acceptiv. Oxidationsprodukten bör i förra
fallet tydligen ha formeln C10H1602, i sednare åter C10H160.
Undersöker man genom autoxidation förtjockad eller förhartsad
terpentinolja, skall man finna, att återstoden, sedan all flyktig olja fördrifvits,
har sammansättningen C10H1602 eller, såsom det visat sig, en isomer
form häraf, en substans alltså som på två väteatomer när har samma
empiriska formel som hartssyrorna, men som dock äger helt andra
kemiska egenskaper. Det är sålunda tydligt, att den primärt uppkomna
peroxiden, i stället för att öfverföra en del af det upptagna syret på
ännu oförändrad terpentinolja, isomeriseras. Slutpunkten blir alltså en
med peroxiden isomer neutral dioxid, hvilken dock alltid innehåller
ungefär lika mycket aktivt syre som oljan själf kan innehålla, cirka l—2
mg. per gram substans. Denna isomera dioxid utgör en svagt gulaktig
seg massa, hvilkens uppkomst tvifvelsutan spelar en hufvudroll i
fernissan såsom modifierande dess egenskaper.
Det är sålunda tydligt, att terpentinoljeperoxiden visserligen
isomeriseras till en inaktiv dioxid men däremot ej oxiderar oförändrad
terpentinolja, åtminstone ej i nämnvärd grad, ty det är så, att den svagt
gula färg, som den förtjockade terpentinolja!! antar, sannolikt icke tillhör
den isomeriserade peroxiden, utan beror på att den aktiva peroxiden
oxiderat spår af terpentinolja till ett gult färgämne. Huru nu de
oxidationer ske som terpentinolja!! kan föranleda på intilliggande molekuler af
annat slag, är mera ovisst. Jag har trott mig finna, att denna oxidation i
hufvudsak sker af den peroxid i gasform som finnes i luften öfver oljan,
antagligen beroende på att i gasform är peroxiden stabil, hvilket
däremot som anfördt ej är fallet i flytande form.
Vi finna sålunda korteligen, att terpentinolja!! primärt adderar syre
under bildningen af en peroxid, och att denna efter hand omlagras i en
isomer inaktiv dioxid.
Gör man en tillämpning häraf på den förut berörda ligninets
autoxidation i slipmassehaltigt papper, så är det icke nödvändigt antaga, att
skörnandet beror på, att det aktiverade syret angriper cellulosan, såsom
Wurster menade. Det kan ock helt eller delvis .bero på, att ligninet
själft som betingar största delen af hållfastheten, genoni omlagring af
lig-ninperoxiden förändras till sin struktur, så att dess hållfasthet upphör.
För att bestämma graden af kolofoniets oxiderbarhet, utsatte jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
