Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
vända detta reagens till en kolorimetrisk metod att bestämma
lignin-halten i papper.
Det antogs allmänt ända till långt inpå 1890-talet, att aktiveringen
af syret beror på, att ljuset i ringa grad dissocierar syremolekulerna i
sina atomer, och att dessa vid närvaro af vatten bilda ozon och
vätesuperoxid: 0-f-0 + 02 + H20 = 03+H202. Närvaro af vatten är sålunda
nödvändigt för denna reaktion. Denna teori var särdeles ägnad att
förklara t. ex. de gynnsamma verkningarna af ängsblekningen.
Emellertid hade den af Moritz Tränge under 1880-talet uttalade
uppfattningen, att vid alla oxidationsprocesser, som föranledas vid
vanlig temperatur af luftens syre (s. k. autoxidationer), kommer syret till sin
verkan såsom molekul. Meningen om vattnets nödvändighet vid dessa
oxidationsprocesser behöll han dock från den äldre uppfattningen.
År 1896 modifierade Engler denna Traubes uppfattning ganska
väsentligt, i det han antog, att det molekulära syret direkt med den
aut-oxidabla kroppen bildar primärt superoxider. I samklang härmed står,
att endast omättade föreningar äro autoxidabla. De på så sätt uppkomna
peroxiderna kunna sekundärt föranleda syrsättningar i omgifvande
molekul er, som då kallas acceptorer. Om än byggnaden af peroxiderna
ej är säkert känd, och sålunda ej heller den process, hvarigenom syret
från peroxiden öfvergår på acceptorn, så är det dock tydligt, att Englers
uppfattning har vidgat våra vyer öfver oxidationsprocessernas vida falt.
Antagligen döljer sig här flera differenta förlopp. Engl er söker förklara
t. ex. terpentinoljans aktivering sålunda, att först bildas genom direkt
O
upptagning af molekulärt syre en peroxid A<^ l , hvilken sedermera kan
O
antingen omlagras till en indifferent oxid A^^ eller ock på en annan
,0
molekul B reagera enligt formeln A\ ! + B — AO + BO.
Englers nu angifna formler äro väl mycket schematiska. Tydligare
blir uppfattningen, om man mera närmar sig verkligheten. Man kan
sålunda beteckna en komplex med dubbélbindning på följande sätt:
1)’ursprungsstadiet = >C = C<, hvilket med 02 ger en peroxid:
2) peroxidstadiet = >C—C<,
l
0—0
hvilket sedan omlagras till:
/°\
3) dioxidstadiet^>C C\.
^°"^
Ett fall som ej är berördt af Engler är oxidationsförlopp af
fermen-tativ natur, där ett ämne (oxydas) äfven i ringa mängd förekommande
kan undan för undan med luftens syre föranleda oxidationer. Särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
