Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
öre pr kg., således en höjning för det mera värdefulla materialet och en
sänkning för det öfriga.
Huru den gamla svenska handtverksgarfningen med dess dåliga
»uppbrända», läder och skinn gick under i konkurrensen med den moderna
garfningstekniken är onödigt att här skildra. Några större garfverier
funnos dock, Lundins, Westmans och kanske ett par andra, som
tillverkade godt, men dyrt läder. Alla, som ville existera, måste emellertid
öfvergå till extrakt- och snabbgarfning. Tack vare riksdagsbeslutet af
1897 och införandet af moderna arbetsmetoder har garfverinäringen sedan
gått framåt med stora steg.
I likhet med nästan alla varor hade hos oss läder samt råa hudar
höga pris under perioden 1865—1885, hvarefter ett prisfall inträdde,
kanske mest till följd af förbättrade oceankommunikationer. Tab. 7 visar
Tabell 7. Hudar och skinn. Pris i öre pr kg. enligt den officiella
statistiken.
År
1865
År 1866-75
År 1876-85
År 1886—95
År 1896-05
År 1906-10
År 1911
Oberedda hudar och skinn .....
112
150
148
92
91
94
105
Sulläder och bind sulläder ............
235
255
227
165
182
213
236
huru priset på läder och skinn steg till och med 1885, då prissänkning
inträdde t. o. m. 1905, med stegring ånyo, så att ifrågavarande artiklar
nu äro lika dyra som på 1860-talet. Produktionen af råa hudar är
begränsad, den är beroende af kreatursstocken, som enligt alla tecken att
döma icke kommer att växa, kanske snarare att aftaga. Läder- och
skinnförbrukningen däremot stiga med hvarje dag till följd af bättre
lefnadsförhållanden bland menige man och bortläggandet af de goda och
billiga träskorna på landet och i fabriker. På sista tiden har en ny
faktor tillkommit, som ännu mera ökat åtgången af lädervaror,
nämligen automobilindustrien, dels för utrustningen af själfva vagnarna och
dels till passande kläder åt yrkes- eller sportautomobilåkande, som måste
vara skinnklädda. Priset på den animaliska produkten hudar har därför
— liksom allt från djurriket — stigit betydligt och därmed naturligtvis
läder- och skinnpriset. Det dröjer nog icke länge förr än vi mest komma
att gå på gummisulor, ty gummit blir billigare, det tages ur växtriket
och gummiodlingen håller på att blifva rationell. Kautschuck blir väl
snart också en fabriksprodukt. Det är en naturlag, som vi ännu icke
vilja begripa, att vi hufvudsakligen måste återgå till växtriket för att
kunna lefva billigt. Erfarenheten visar nämligen att ju mera
produktionen af djurprodukter forceras, ju dyrare blifva de.
Hade icke garfveri- och skotillverkningstekniken gjort samtidiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
