Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
mycket stora framsteg till bättre och billigare läder och skor, skulle vi
i det hänseendet varit än svårare däran. Trots stegringen af priset för
råvarorna till skodon och högre arbetslöner, äro skor nu, om man tager
hänsyn till deras större hållbarhet, åtminstone 20 % billigare är för
30—35 år sedan, det veta alla med erfarenhet från den tiden. Skor är,
så vidt jag vet, det enda som blifvit billigare än förr.
Herr Fabian Månsson i andra kammaren har emellertid en annan
mening om läderindustrien, som han utvecklar i en motion och en
reservation om lädertullens sänkning, aktstycken af beskaffenhet ätt man
undrar huru det är möjligt att de kunna förekomma och behandlas i
riksdagen. »De flesta torde ha erfarenhet af att, ju högre tullarna på
lädervaror blifvit, ju uslare ha de i handeln förekommande lädersorterna varit
och ju högre deras pris», säger motionären och fortsätter med
påståendet, att så snart skomakarne »höja priset på en sulning med 25 och
50 öre, äro genast läderfabrikanterna efter dem och ta ifrån dern den
lilla sålunda ökade inkomsten genom höjda läderpris, jå ibland än mer».
Sulorna räcka ej halfva tiden mot förr, säger han i motionen, i
reservationen har hållbarheten satts ner till en fjärdedel, ty lädrets kvalitet
har där ytterligare försämrats, och på ett annat ställe i reservationen
har »bruksvärdet» sjunkit till en sjättedel. Han prisar där den gamla
»vegetabiliska» garfningsmetoden, i motsats till den nyare, om denna
tillhör djur- eller stenriket säges icke. Den nya »skulle naturligtvis
förbjudas i ett något så när ordnadt samhälle». Nu gå tre å fyra
gångar så mycket läder åt »som fallet skulle vara om snabbgarfvadt läder
skulle vara förbjudet att såväl tillverka som införa i landet». Den
moderna lädertekniken är ett »rofmedel för det lilla fåtalet och ett gissel
för folkets breda lager», och motionären beklagar lifligt att, ehuru »den
formella arbetslönen något stigit» arbetslönen »pr kilogram eller pr krona
tillverkad vara har sjunkit ofantligt» efter den nya arbetsmetodens
införande. Han vill att »denna lilla industri», som han kallar
lädertillverkningen med c:a 30 mill. kronors produktionsvärde pr år, skall »klara
sig» med en tull af 25 öre pr kg. renskuret läder och 20 öre pr kg.
annat, kan den ej det, bör den »ge samhället aktier för de för
framtiden utgående understödsbeloppen», som fabrikanterna få i form af högre
tull än den af honom föreslagna.
Man kunde tro att dylikt skulle behandlas af bevillningsutskottet på
samrna sätt som på sin tid skedde med S. A. Hedlunds okynnesmotion
om åsättande af tull på bomull m. m., hvilken af dåvarande utskott
affärdades blott med yttrandet att det icke funnit motionen föranleda
till någon åtgärd. Nuvarande bevillningsutskott säger i stället, efter att
i korthet hafva visat ohåttbarheten af motionärens påståenden, att det
icke funnit motionen utgöra »tillräckligt stöd» för det af motionären
framställda förslaget, som det i princip synes gilla.
Utskottet reder emellertid ut frågan ganska bra, visande dels att
läderkonsumtionen på världsmarknaden på senare tid varit stadd i starkare
tillväxt än produktionen, hvarför prishöjning inträdt för råvaran, hvilket är
orsaken till att fabrikatet stigit i pris, »dock icke i samma pr o portion»
som råvaran. »De hos oss höjda priserna i bottenläder torde sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
