Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
redogjordes för jämförande destillationsförsök med ved och cellulosa af
våra viktigaste trädslag. Ett af hufvudmotiven för dessa »teoretiska
kol-ningar», som de i det följande komma att nämnas, var att söka få
klarhet rörande det termiska förloppet vid kolning af ved. Härvid sökte
man nå målet genom att uppgöra ett fullständigt värmebalanskonto för
kolningen. För t. ex. björkved innehöll detta vid 275°, eller den temp.
vid hvilken kolningen försiggår, ett deficit på kolningsprodukternas sida af
ej mindre än 289,3 cal. eller 5,9 % af vedens förbränningsvärme. Detta
motsvarar en temperaturförhöjning af öfver 800°, under det att man i
praktiken ej iakttagit mer än högst några tiotal grader. Vore dessa
resultat riktiga så skulle, då en större mängd ved af utifrån tillfördt värme
fullständigt uttorkats, det på en punkt frigjorda värmet ovillkorligen i
större eller mindre grad ackumuleras, så att temperaturen skulle komma
att stiga så högt, att reaktionen skulle komma att förlöpa med nästan
explosionsartad hastighet. Då detta bestämdt strider mot all erfarenhet,
torde således härför behöfvas en förnyad undersökning.
Mot de vid de »teoretiska körningarna» använda experimentella
anordningarna torde inga viktigare anmärkningar kunna riktas, utan ligger
felet i träsyrans analys. Denna utfördes så, att träsyran neutraliserades
med kalk och indunstades till torrlut, hvarvid emellertid organiska
ämnen till sådan mängd, att man erhöll en förlust af 10,4 % af vedens
kolhalt, afdunstade. Vi ha försökt att i görligaste mån minska denna
brist, för hvilken alltid måste anbringas en mer eller mindre osäker
korrektion.
De arbeten, som voro ämnade att utgöra en fortsättning af de
»teoretiska körningarna», äro dels »undersökningar rörande
temperaturförhållanden och utbyte vid kolning af barrved i en amerikansk vagnugn1,
dels »kolningshastighetens inflytande på utbytet af kolningsprodukter och
deras kvalitet»2, båda af E. Norlin. De resultat, han erhållit, syntes
emellertid i ett och annat tvifvelaktiga eller åtminstone fordra
verifikation.
Vi hafva emellertid äfven haft ett annat syfte med detta arbete.
Man har hittills ej haft någon teori, som kunnat tjäna såsom ledtråd vid
experimenten. Utan en dylik kan man väl få fram ett vetande rörande
hvarje enskildt fall men ingen vetenskap om kolningen i sin helhet.
Syftet har därför varit att söka lägga första grunden till en dylik teori.
A. Kolningsmaterial.
Kolningsmaterialet har utgjorts af frisk rakfibrig björk. Det torde
böra påpekas att det är af stor vikt att använda fullt frisk ved, emedan
ättiksyremängden starkt minskas vid användande af angripen ved, såsom
ock Bergström visat. En i ögonen fallande brist i Norlins undersökning
är alltså, att han kolat mer eller mindre angripen ved, granribb och
torrt affall, samt däraf dragit generella slutsatser.
1 »J.,K. A.» 1908.
2 Ibid. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
