Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
3:o) att, om en vara skall få gälla för att vara en förskuren konjak,
det bör finnas en gräns för utspädningen;
4:o) att en brännvinsblandning, afsedd att vara en »ersättning» för
konjak, i hvilken ingen nämnvärd mängd konjak ingår eller hvars
»bouquet» helt eller delvis beror på främmande tillsatser, icke får
utgifvas för att vara annat än en eftergjord konjak*
Nu kan frågas, om man med den kemiska analysens hjälp verkligen
kan afgöra, om en konjak är äkta eller förfalskad. Det beror
naturligtvis på hur skickligt den eventuella förfalskningen är gjord. Härvidlag
liksom i fråga om en del andra lifsmedel kunna företagna manipulationer
vara så väl gjorda, att de icke låta sig påvisas. Men medels analys
samt med stöd af kännares omdöme skulle dock åtskilligt kunna uträttas
vid en möjligen blifvande kontroll. Detsamma skulle kunna sägas i fråga
om vin. För dessa varuslag betala vi för öfrigt så stora summor till
utlandet, att det synes vara väl vardt att närmare granska det, som
importeras.
I hvad mån man kan bedöma koujakens utspädning med brännvin
framgår af följande försök, som äro utförda på Stockholms stads
hälsovårdsnämnds laboratorium med användande af de franska, officiella
metoderna för konjaksanalys.1 Dessa gå i synnerhet ut på att bestämma
konjakens halt af syror, aldehyder, sammansatta eterarter, högre
alkoholer och furfurol. Summan af dessa ämnen, uttryckt i mg pr 100 cm3
100-procentig alkohol, angifver konjakens »bouquet» och kan kallas
»bouquet-koefficienten». Fin konjak kan hafva en sådan koefficient
öfver-stigande 600, hos rektificerad sprit är densamma däremot mycket ringa.
Bestämningarna af aldehyder,hög re alkoholer och furfurol ske
kolori-metriskt. Vid mina försök har jag användt en för ändamålet lämplig
kolorimeter af Duboscq, som benäget utlånats från Tekn. Högskolan.
Ur de uppräknade ämnenas inbördes viktsförhållanden kunna
naturligtvis vissa slutsatser dragas, exempelvis kan en ensidigt gjord tillsats
af konstgjorda eterarter gifva sig tillkänna. För att skilja mellan äkta
vara och konstprodukt kan dessutom tillgripas en metod, som angifvits
af K. MicJco.* Denna metod, som grundar sig på fraktionerad
destillation efter saponifiering af sammansatta eterarter, användes exempelvis
vid Hygieniska institutet i Hamburg.
Mina analysresultat äro sammanställda i bifogade tabell. Jag har sökt
ordna profven efter deras halt af konjak, bedömd af analysen. Till
jämförelse har på samma sätt undersökts ett prof af Göteborgssystemets
brännvin. Profven inköptes i Stockholm mot slutet af år 1912, och
undersökningen afslutades i januari innevarande år.
Såsom synes af tabellen motsvaras en högre bouquetkoefficient i regeln
af en högre halt af samtliga däri inberäknade ämnen. I motsats till
hvad som kunde förmodas är halten eterarter låg i den billiga konjaken,
hvarför icke någon större mängd af konstgjorda eterarter kan hafva kom-
1 Metoderna äro beskrifna i Meddelanden från K. Medicinalstyrelsen n:r 19 (1913),
2 Zeitschr. f. Untersuch. d. Nahrungs- u. Genussmittel:
1908, 16, 433 och 1910, 19, 305.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
