Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Norges kemiska industri.
Ref. af K. A. Vesterberg.
Föredrag, hållet vid Kemistsamfundets sammanträde den 25 febr. 1915.
Under senare delen af förra året lämnade prof. J. Sebelien i
Chemiker Zeitung1 en redogörelse för den kemiska afdelningen af den norska
jubileumsutställningen i Kristiania förra sommaren. Då denna redogörelse
innehåller en stor myckenhet af uppgifter angående den norska kemiska
industrien, har det ansetts, att ett sammandrag däraf skulle kunna
intressera Kemistsamfundet.
Ännu för några få år sedan ägde Norge så godt som ingen egentlig kemisk
industri; nu åter står landet i begrepp att från en jordbrukarestat utveckla
sig till en industristat, hvarpå som bevis kan anföras, att, medan
landtbruk och skogshushållning m. m. för närvarande sysselsätta c:a 900,000
personer, äro c:a 600,000 eller 2/3 så många sysselsatta i industri,
bergsbruk och handtverk. Och medan utförselvärdet af norska
industriprodukter (oberäknadt hyfladt trävirke och tran) 1903 utgjorde något mer
än 53 mill. kr., är motsvarande tal för 1912 mer än 151 mill. kr.; alltså
en ökning på 10 år med ungefär 200 %. Antalet industriarbetare var
1903: 60,000 med en arbetslön af 39,7 mill. kr.; 1912 däremot 102,000
med 88 mill. kr.
Elektrokemi och metallurgi. Denna mäktiga utveckling af den norska
industrien, som föröfrigt ännu är i sin begynnelse, beror helt naturligt
på den rika tillgången på vattenkraft, hvilken för hela landet
uppskattats till 8 mill. khr, hvaraf hittills följande äro tillgodogjorda:
1895 1913
För träbearbetning...................................................75,000 180,000 hkr
» allmän elektricitetsdistribution, begynt 1899 ... 125,000 »
» elektrokemi och metallurgi, begynt 1898......... 400,000 »
Summa 705,000"hkr^
Den nya elektrokemiska industrien lägger alltså beslag på mer än hälften
af den hittills utbyggda vattenkraften.
Skaparen af dessa nya norska industrier är den bekante ingeniören
Sam. Eyde. Två af de Eyde’ska bolagen, nämligen Norsk
Hydro-elektrisk Kvælstoff Aktieselskab och Norsk Elektrokemisk
Industri, voro på utställningen representerade i hvar sin paviljong,
bland annat innehållande reliefmodeller och dioramor öfver
anläggnin-ningarna. Det förstnämnda bolaget bedrifver som bekant medelst sina
två kolossala kraftstationer Rjukan I och Rjukan II den betydligaste
af de norska kemiska storindustrierna, tillverkning af kalksalpeter jämte
1 J. Sebelien Die Jubiläumsausstellung Norwegens in Kristiania. Chem. Zeit.
1914, 1109, 1119, 1142.
2 För Sverige beräknas (se denna tidskrift 14, 130) vattenkrafttillgången till
6 mill. hkr, däraf 900,000 torde vara utbyggda i slutet af 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
