Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Den norska nickelindustrien daterar sig från år 1872, då nickelverket
i Evje vid Kristiansand anlades. Mot slutet af 1890-talet inställdes
driften alldeles, men bolaget reorganiserades år 1908. Af malm från
grufvor vid Flaat i trakten af Kristiansand och Fäö vid Haugesund
framställes i hyttan vid Evje en koncentrationssten med c:a 80 % total
metallhalt. — Nickelraffineringsverket i Kristiansand, med ett
kapital af iy2 mill. kr., äger egna grufvor i Ringerike men förarbetar äfven
den nämnda koncentrationsstenen från Evje tillika med utländsk malm
från Grekland och Australien. De rena metallerna framställas efter
Hybinettes elektrolytiska metod. Årsproduktionen utgör vid pass
1,000 ton ren nickel och 500 ton koppar, hvarjämte äfven något guld
och silfver, ja t. o. m. platina1 och palladium erhålles.
A.-S. Stavanger Tinfabrik förarbetar sedan 1908 hvitbleckaffall,
numera årligen omkring 5,000 ton. Aftenningen sker genom elektrolys
i kärl af järn, hvilka utgöra katod, medan det tennhaltiga blecket
bildar anod i varm alkalilut som elektrolyt. Det på katoden utfällda,
svampartade tennet pressas hydrauliskt, raffineras och gjutes i stänger
eller block, med en halt af 99,5 %—99,7 % ren metall. Det aftennade
blecket pressas hydrauliskt till briketter om 50 kg:s vikt och användes
till martinstålframställning. Fabriken förarbetar äfven tenn- och
blyhaltigt affall från andra verk och använder det framställda blyet till
fabrikation af hårdhagel.
Elektrisk zinkframställning bedrifves i Norge på två ställen. A.-S.
Norsk metallindustrie arbetar sedan 1905 i fabriken Sundlökken
vid Sarpsborg efter De Lavals metod och har småningom nått en
årsproduktion af 7,500 ton metall. Ihlens Smelteverk vid Trondhjem
var ursprungligen karbidfabrik, men ändrades 1911 till zinkfabrik och
producerar 1,500 ton zink årligen. — Slutligen finnes en elektrisk
försöksugn för bearbetning af zinkblände vid Rånen i Nordlanden.
I Skandinavien enastående är Kristia nia Bly- och
Zinkhvittfabrik. En annan färgstoffabrik i Kristiania är den, som drifves af A.-S.
Den kemiske Fabrik Norden, hvarest bland annat årligen tillverkas
c:a 300 ton gula, röda och gröna kromfärger samt något berlinblått m. m.
Däremot har tillverkningen af smalt (koboltblått) i det gamla
blåfärg-verket vid Modum upphört redan för 30 år sedan.
Bergsbruk. Ända till början af detta århundrade har det egentliga
bergsbruket i Norge varit af ganska ringa betydelse. Men äfven på
detta område har under senaste tiden en förändring inträdt, som bäst
synes däraf att produktionsvärdet under de senaste 10 åren stigit
från blott 5 ända till något mer än 20 mill. kr. pr år, hvarvid dock är att
märka, att alltfort endast en mindre del af den brutna malmen förädlas
inom landet. Så t. ex. exporterades ännu 1913 af kopparmalmen icke
mindre än 470,000 ton med ett värde af c:a 10 mill. kr., medan den
inhemska kopparproduktionen blott utgjorde 2,750 ton.
Den hastiga utvecklingen af det norska bergsbruket beror i främsta
1 I generalprof af nickelsten från Ringerikes nickelverk omkring midten af
90-talet funno Vogt & Stören i g. pr ton: Ag: 90, Au 0,4 9 och Pt: 2,6 5. Se
Vogt, Om nickel. Teknisk Ugeblad 1901 och 1901. Anm. af ref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
