Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
rummet på bearbetning af de stora koppar- och järnmalmfälten i norra
Norge. — Till de viktigaste koppargrufvorna höra, utom de ofvan
anförda, de redan under 1700-talet med stor vinst bearbetade vid Lokken,
s. v. om Trondhjem. Driften nedlades emellertid 1811, men upptogs
åter 1904 och går numera i så stor omfattning, att 130,000 ton kis,
anrikad till 5 a 8 %’, kan exporteras.
De utan jämförelse viktigaste norska järngrufvorna äro de af A.-S.
Syd Varanger bearbetade å Pasviks halfön, på gränsen mot Ryssland.
Enligt den af Chr. Anker 1902 påbörjade undersökningen sträcker sig
därvarande malmfält öfver icke mindre än 1,850,000 m2. Det nu bearbetade
fältet vid Björne vand har en längd af 1,400 m och en mäktighet
af upp till 200 m. Utsprängningen af malmen sker här i stora
partier åt gången; så lössprängdes i juni förra året på en gång 180,000
ton malm med tillhjälp af 17,000 kg dynamit; den största sprängning,
som hittills företagits i Europa. Malmen har visserligen en järnhalt af
endast c:a 35 ^jinen då den utgöres af magnetit, kan den lätt anrikas
till öfver 60 %. En del af den genom anrikning erhållna, pulverformiga
malmen briketteras enligt G. Gröndahls metod. Den låga svafvel- och
fosforhalten gör malmen lämplig till framställande af förstklassiga
järn-och stålsorter. 1913 utgjorde malmexporten härifrån 450,000 ton eller
5/6 af hela landets järnmalmsproduktion.1
A.-S. Kristiania Minekompani köper och säljer mineral samt
bearbetar volfram- och w?oZ?/Mew förekomster i Örsdalen,
molybdenglans-grufvorna vid Svolvär i Lofoten, r^fo7grufvan i Holt m. fl. Och på
grund af samma bolags undersökningar brytes vismutmsilm i Kjenner
vid Drammen och arsenikkis vid Liestuli. — Claus Thortveit i
Iveland vid Kristiansand hade utställt en samling vackra mineral och
kristaller t. ex. af grön beryll, kolumbit, fergusonit, euxenit, gadolinit,
monazit m. m. Som bekant har Norge en stor rikedom på dylika
mineral, innehållande sällsynta jordarter och metallsyror såsom
tantal-och niobsyra.
Drags fältspat grufvor i Ty sf jord vid Narvik äro de största i sitt
slag i Norge och lämna årligen 12,000 ton eller 1/B af hela landets
produktion. Betydliga fältspatlager finnas äfven på kuststräckan mellan
Kragerö och Arendal. Utförseln af fältspat från Norge begynte redan
1790 och har hittills inalles uppgått till 3/4 mill. ton. Största delen går till
Tyskland, som förbrukar ungefär hälften af årsproduktionen.
• De bekanta, rika oljefyndigheterna mellan Bamle och Arendal gåfvo
på 70- och 80-talet upphof till en betydande industri, med en
årsproduktion upp till 15,000 ton. Men efter upptäckten af floridafosfatet är
den norska apatiten numera blott af inskränkt, lokal användning.
Af stor betydelse äro däremot de talrika kalkstensförekomsterna. De
största anträffas i Nordlanden, där de ofta utgöras dels af ren kristallinisk
kalksten, dels af ren dolomit, och hafva funnit användning dels som
marmor, dels för kemiska behof. Äfven de kalkstenar, som
anträffas i Romsdals-, Trondhjems och Kristianiaområdena, äro ofta så rena,
1 Sveriges järnmalmsbrytning utgjorde 1913: 772 mill. ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
