- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1915 /
92

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

tomatsås eller olivolja inlagda s. k. »norska sardinerna» utgöra en viktig
exportartikel. De 48 i Stavanger nu bestående konservfabrikerna inskränka
dock ingalunda sin verksamhet ensamt härtill, utan fabricera äfven andra
fiskkonserver, köttvaror, buljongtärningar, ja på sista tiden äfven
frukt-ock grönsakskonserver. Och konservindustrien har i sin ordning
uppammat en rad fabriker för tillverkning af bleckburkar, etiketter m. fl.
utensilier. Den största anläggningen i Stavanger tillhör den sedaa 1882
från en ringa början uppväxta firman Bj el land & Co, hvilken numera
äger 18 fabriker, däraf 7 i Stavanger, samt en i Hamburg. Firman
sysselsätter 2,000 arbetare och levererar dagligen 350,000 burkar sardiner,
förutom en del andra konserver. Utförseln af konserver från Stavangar
utgjorde i början af detta århundrade 2 mill. kg; 1910 hade den stigit
till 13Y2, samt 1913 till 20 mill. kg. — Bland konservfabrikanter utom
Stavanger må anföras A.-S. Trondhjem P reserv in g Co och United
Sardine Factories, Bergen.

Från utställningens landtbruksafdelning äro hämtade följande uppgifter
beträffande utvecklingen af Norges mjölkproduktion:

1815 ..................... 190 mill. kg med ett värde af 11,40 mill. kr.

1855 ..................... 581,4 » » » » » » 46,50 » »

1900 .................... 880,3 » > » » » » 94,89 »

1910 ..................... 1,164,8 » » » » » » 127,oo » »

Och utvecklingen i fabrikationen af mej’eriprodukter synes af följande
öfversikt:

1880 1900 1910

Smör ..................................................... 0,430 3,580 3,708 mill. kg

Mager ost................................................ 0,448 1,341 3,044 »

Mesost ................................................. 0,694 1,716 2,981 » »

Fet ost................................................... 0,266 1,256 1,772 »

Emellertid anses mjölkproduktionen ännu kunna uppdrifvas betydligt
genom förbättringar i kreatursmaterialet och i utfodringen. —
Mjölkpriset har under senaste hundra åren stigit från 6 till 11 öre pr kg*.
Medelfetthalten i mjölken har sedan 1895 ökats något, nämligen från
3,4 5 % till 3,6 0 %.

Utförsel af smör begynte i början af 70-talet och utgör nu c:a l1^
mill. kg; öfriga 21/A—2l/2 mill. kg förbrukas inom landet, dels direkt,
dels, som ofvan nämndt, i margarinindustrien.

Af större teknisk bet3^delse är framställningen af kondenserad mjölk,
som i Norge tog sin början på 1870-talet. Årstillverkningen är numera
c:a 15 mill kg, däraf 2 mill. osockrad, resten sockrad vara. Enbart de
berömda Nestlé-fabrikerna förarbeta i Norge dagligen 120,000 kg
mjölk. Af steriliserad mjölk exporteras årligen c:a 3 mill. kg. Allt
som allt förarbeta kondenserings- och konserveringsfabrikerna årligen
40 mill. kg mjölk, och fabrikaten hafva ett exportvärde af c:a 10
mill. kr.

Äfven några torrmjölksfabriker hafva under de senaste åren uppstått
i Norge. Så t. ex. fanns på utställningen under namnet Molico ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1915/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free