Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Allt som allt har Norge 32 tvål- och såpfabriker, men importerar dock
för bortåt 300,000 kr., i synnerhet finare tvålsorter. — Någon
stearinsyrefabrikation förekommer ej i Norge, men nästan hela behofvet af
stearinljus tillverkas dock vid några fabriker, af importeradt råmaterial.
Den viktigaste norska fettindustrien är emellertid den på hvalfångsten
och fiskerierna grundade trantillverkningen. Af hvalfångstbolag har Norge
ej mindre än 60, hvilka bedrifva sin verksamhet på alla världens haf.
1913 hade dessa bolags kapital stigit till 40 mill. kr.; fångsten utgjorde
18,000 st. hvalar, med 591,000 fat tran; totalvärdet af tran, hvalguano
och biprodukter utgjorde 35 mill. kr. På utställningen visades hvalkanoner
och annan fångstredskap samt modeller af fångstfartyg och trankokerier.
Större delen af den tillverkade tränen exporteras, men en del förädlas inom
landet i en rad af fabriker till såpa, smörj- och impregneringsmedel ete. A.-S.
Krystal vid Tönsberg tillverkar af tran en »kristallfernissa» för
oljefärg, hvilken torkar på 10 timmar. Under senaste åren har till öfriga
tranindustrier kommit en uppblomstrande fabrikation af »härdadt feth,
beroende på öfverförande af omättade, flytande fettsyror i mättade, fasta
genom addition af väte enligt den franske nobelpristagaren Sabatier,
metod1. A.-S. De-No-Fa (De Nordiske Fabriker) vid Fredriksstad, som
med hufvudsakligen tyskt kapital, arbetar efter bremermetoden, hade
utställt en af illaluktande tran framställd produkt, af vackert hvit färg och
talgliknande utseende och lukt. En liknande, fast efter annan metod
arbetande fabrik skall upprättas vid Sandefjord. — Äfven egentlig
fisktran tillverkas i Norge i stor utsträckning, förnämligast af sill, torsk,
kabiljo och haj. Fångstvärdet af de norska fiskerierna beräknas till 47
mill. kr. årligen eller 7io a^ hela den nordeuropeiska fiskfångsten (inkl.
Frankrikes). Ensamt tillverkningen af medicintran ur torsklefver,
representerar ett värde af 3—4 mill. kr. För utvecklingen af
medicintran-industrien i Norge har den bekanta firman P. Möller under flera
generationer inlagt ett förtjänstfullt arbete. Genom den af firman införda
metoden att utsmälta tran ur fullt färska lefrar med ånga och i en
atmosfär af kolsyra kan oxidationen af de i lefvertranen ingående,
egendomliga, omättade syrorna helt och hållet undvikas. Och härigenom har ett
för en äldre generation välbekant, vidrigt läkemedel fått en vida drägligare
karaktär. De af fiskeriaffall beredda produkterna fiskguano och sillmjöl
äro mycket uppskattade i jordbruket som gödsel- och fodermedel, hvilket
tydligast framgår däraf, att omkring 50 större och mindre fabriker för
tillvaratagande af fiskeriaffall under den senaste tiden uppstått utefter
hela kusten, från Stavanger ända upp till ryska gränsen. Ensamt
utförseln af fiskguano har ett värde af l1/2 mill. kr. årligen.
Näringsmedelsindusiri. En annan viktig afläggare af de västnorska
fiskerierna är den därvarande konservfabrikationen, som i synnerhet är
koncentrerad vid staden Stavanger. Då på 70-talet de större sillsorterna
uteblefvo, begynte man därstädes att röka och inlägga de små s. k.
»sprötts», som i ofantliga massor uppträdde i de västnorska fjordarna.
Denna ringa början har nu växt ut till en väldig industri, och de i
1 Se denna tidskrift, årg. 1914, 8. 114 och 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
