Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
industrien) samt ungefär % af »andra gödselmedel» (hufvudsakligen
guano-sorter ete). Af de 2 norska superfosfatfabrikema hade den i Stavanger
1913 inställt sin verksamhet, så att numera blott den i Lysaker vid
Kristiania är i gång.
Förbrukningen af oljekakor var:
1885 1912.
Inhemsk produktion...... 2,000 ton 7,500 ton
Import........................... 1,000 > 30,000 »
För kontroll af handeln med landtbrukets råämnen och produkter
finnas i Norge 3 kemiska stats anstalter (i Kristiania, Bergen och
Trondhjem).
Att äfven i Norge användningen af bränntorf är stadd i utveckling,
synes af följande siffror:
1900 1905 1913
Antal fabriker........................... 11 21 34
Årsproduktion ........................... 3,500 8,000 12,500
Nedlagdt kapital..................... 80,000 kr. 320,000 kr. 560,000 kr.
De flesta bränntorfsfabrikerna anträflas i östra Norge, i trakten af
Mjösen.
I jämförelse med stenkolen, spelar emellertid bränntorfven fortfarande
en särdeles underordnad roli. Stenkolsimporten utgjorde nämligen:
1884.......................................... 600,000 ton i värde af 7,5 mill. kr.
1913..........................................2,250,000 » » » » 46,5 » »*
På sista tiden arbetas ifrigt för anläggning af koksverk i västra Norge
för bearbetning af de goda spetsbergskolen, dels till koks, dels till
ammoniak, tjärprodukter, benzol och naftalin.
Ofvanstående redogörelse för prof. Sebeliens uppsats ger vid handen,
dels att den norska kemiska industrien befinner sig i en synnerligen
rask uppblomstring, dels att den redan frambringar en hel del efter
våra förhållanden egenartade produkter, t. ex. kalksalpeter och andra
nitrat, metalliskt aluminium och natrium, åtskilliga i stålindustrien
använda järnlegeringar, nickel, tenn af bleckaffall, bly- och
zinkhvitt samt kromfärger; oxalsyra, härdadt fett, torsklefvertran,
fisklim, och andra produkter af fiskeriaffall, fiskkonserver af
mångaslag, kondenserad och steriliserad mjölk, jod och
kaliumsalter ur tang m. m.
Helt osökt uppställer sig då den frågan, om icke för en del dylika
preparat tillverkningsbetingelserna här i landet kunna vara lika goda
som i Norge.
1 I Sverige importerades 1912: 4,7 7 mill. ton stenkol och koks, till ett värde
af 91,6 mill. kr., alltså ungefär dubbelt så mycket som till Norge. Se härom ing.
Alf Larssons uppsats: »Årliga värdet af Sveriges kemiska industri», denna
tidskrift. 1914, s. 173. I samma uppsats finnes äfven material för åtskilliga andra
jämförelser med svenska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
