Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Englands och Tysklands kemiska industrier
under kriget.
Föredrag i Kemistsamfundet den 22 april 1915. Af Jolin Landin.
Keferat ur Teknisk Tidskrift 1915. Veckoupplagan s. 153.
I ett föredrag i Kemistsamfundet den 21 december 1906 (jmfr XIX,
3] 1907) lämnade föredraganden en lärorik jämförelse mellan de båda
ländernas kemiska industri 1895 och 1905, hvaraf framgick att
Tysklands export till England under tiden stigit från 47 till 63 millioner kr.
medan Englands export till Tyskland samtidigt sjunkit från 34 till 20,8
millioner. Tysklands export till England har sedan alltjämt ökats och
utgjorde 1913 100 millioner, medan Englands till Tyskland hållit sig
tämligen stationär vid 21—22 millioner. Af 1913 års tyska export
belöpte sig ej mindre än 40 millioner på färgämnen, medan af dylika
endast 2,2 millioner ingå i den engelska siffran. Beträffande totalexporten
(utom ädla metaller) må nämnas, att värdet af densamma för 1913
utgjorde för Tyskland 1,330,4 och för England 788,3 millioner kr.
Såsom orsaker till Tysklands starka position anfördes i föredraget 1906
bl. a.: bättre naturvetenskaplig och teknisk undervisning, allmänt
systematiskt experimentalarbete af skolade fackmän, billiga, rationellt afvägda
fraktsatser, god patentlagstiftning och ej minst ett intimt samarbete mellan
regeringen och industriens män. I samband med det sistnämnda
förhållandet efterlystes det svenska industridepartementet, hvilket ännu låter
vänta på sig.
I anslutning till det förhållandet, att den tyska kemiska industriens
uppsving i mycket hög grad måste tillskrifvas dess vetenskapligt skolade
ledning, det intima samarbetet mellan teori och praktik, må framhållas,
att, hvad dess målsmän i främsta rummet beklaga af krigets skadliga
verkningar, är just förlusten af i sina bästa år varande ledare, tjänstemän
och arbetare, af hvilka så många aldrig skola återvända. Då man läser
dödslistorna från kriget öfver hundraden och åter hundraden af
framstående och dugande kemister, kan man med skäl ifrågasätta, om den
förlusten någonsin kan utjämnas. Det ligger i de respektive ländernas
militära system och arméernas storlek, att denna sida af kriget
ojämförligt hårdare drabbar Tyskland än England. Äfven i fråga om
råmaterialtillförsel och afsättningsmöjligheter har Tysklands industri i följd af
samfärdselförhållandena och omfattande utförselförbud haft den
ogynnsammare ställningen.
Med afseende på de viktigare kemiska industrigrenarna må efter
tillgängliga utredningar meddelas, hvilka åtgärder man i Tyskland vidtagit
för att i görligaste mån hålla dem i gång. Salpetersyran, som är
oumbärlig för krigföringen, har hittills erhållits ur chilesalpetern, och tyska
krigsledningen tog redan vid krigsutbrottet hand om all salpeter och
salpetersyra i riket. Landtbruket hänvisades till andra kväfvehaltiga
gödselämnen, i främsta rummet ammoniaksalter och kalkkväfve, hvaraf års-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
