Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stads mark lär hvila på ett underlag af dylika halfflytande leror, hvilket
förorsakat staden mycket obehag.
Halfflytande eller trögflytande äro tidtals de nordsvenska jäs-, flyt- eller
fryslerorna, hvilka som vattenmättade frysa upp, bilda frostknölar och
vid källossningen förorsaka stora sättningar, i båda fallen skadande
järnvägslinjerna. Halfflytande äro äfven de arktiska och högfjällsflytjordarna,
hvilka under sommaren långsamt åka utför fjällen.
De lösa halfflytande lerorna höra till de feta lerornas och
mellanleror-nas grupper. Jäs- eller flytlerorna hålla däremot sorn hufvudbeståndsdel
»mineralslam», mikroskopisk sand af kornstorlek 0,02 — 0,002 mm. De
arktiska flytjordarna synas mest utgöras af stenig och sandig moränjord.
— Jag har undersökt några lösa, halfflytande lerors vattenhalt. Den
befanns i hvarje fall ligga nära gränsen mellan den stötflytände och den
skakflytande konsistensformen.
Det flytande konsistensområdet har två konsistensformer, den
trögflytande och den lättflytande konsistens f ormen. Deras egenskaper kunna
studeras genom viskositetsmätningar. Halfflytande, trögflytande eller
lättflytande äro en stor del af de näringsämnen, som människan tillagar och förtär.
Alla dessa konsistensformer äro kompakta konsistensformer, d. v. s. de
fasta partiklarna äro lagrade så tätt intill hvarann, som den närvarande
vattenhalten tillåter. Vid sidan af dessa former har man att särskilja
de luckrade konsistensformerna, vid hvilka utom de normala fina jordr
porerna äfven uppträda större, mest luftfyllda porer. Dessa former kunna
vara dels fasta och dels mjuka konsistensformer. Men upptaga de än
mer vatten, öfvergå de lätt till kompakta, vattenrika konsistensformer. —
Sådana luckrade konsistensformer, rika på större porer, visa de jordarter,
som landtmannen behandlat med plog och harf. De kunna luckras så,
att konsistensen blir noll. Sådana luckrade former visa de af jästen
luckrade mjöldegarna och de af dem gräddade porrika bröden.
Konsistensgränserna äro sju. — 1. Krympningsgränsen, den
vattenhaltsgräns, då ett vattenrikt system slutar att krympa vid uttorkning.
Den är gränsen mellan det fasta och det mjuka konsistensområdet. När
ett vattenrikare system vid uttorkning passerar denna gräns, ljusnar
vanligen dess färg, emedan luft nu börjar inträda i systemet. — 2.
Utrull-gräwsen, den gräns då en mjuk deg vid uttorkning nekar att längre låta
utrulla sig under fingrarna. —• 3. Klibbgränsen, gränsen då ett
vattenrikt system slutar att klibba. Dessa två gränser begränsa den
torr-plastiska konsistensformen hos de feta lerorna. — 4. Stötflytgränsen, af
mig först kallad flytgränsen, gränsen mellan det mjuka och det
halfflytande konsistensområdet. — 5. Skakflytgränsen. — 6. Trög flytgränsen,
gränsen mellan de halfflytande och de flytande konsistensområdena. —
7. Lättflytgränsen. — Alla dessa gränser äro vattenhaltsgränser.
Gräns-siffrorna beräknas ej i procent, utan på 100 delar torr substans. De
låta bestämma sig med en skärpa vanligen växlande mellan 0,1 och 1,0
4elar vatten på 100 delar fast substans. Jag har utarbetat noggranna
föreskrifter för deras bestämmande.1
1 Se mina artiklar i E. Landtbr.-Akadem. Tidskr, och i Internat. Mitteil. f.
Bo-denkunde, 1910—1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
