Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Af de sju gränserna äro krympningsgränsen, utrullgränsen och
klibb-gränsen fullt naturliga gränser, gränser mellan noga bestämda fysikaliska
tillstånd, hvilka karaktäriseras af olika rörlighet hos de fasta partiklarna
och, vid cle två sista tillstånden, af olikartad adhesion till främmande
kroppar. De fyra flytgränserna äro däremot inga skarpa fysikaliska
gränser. De äro konventionellt uppställda gränser visande, vid hvilka
vattenhalter jordarterna antaga vissa trögflutenhets- eller lättflutenhetsgrader.
Öfvergångarna i egenskaper ske vid dessa gränser ej stötvis utan långsamt.
Gränserna ligga ej alltid i den ordning de här nämnts. Utrullgränsen
och klibbgränsen kunna i förhållande till de andra kallas rörliga gränser,
ty de hafva hos olika jordslag olika lägen i förhållande till de andra
gränserna. Här en rad exempel på de båda gränsernas växlande lägen
hos rena mineraljordslag. Gränsernas namn äro förkortade.
A.
B.
C.
I).
E
F.
Krymp.
26,5
16,6
Krymp.
15,o
Krymp.
16,o
Krymp.
19,
i
Krymp.
17,o
UtrulL
31,5
23,8
UtrulL
20,2
Stötfl.
20,7
Stötfl.
21,4
Stötfl.
20,6
KIM.
33,6
34,5
Stötfl.
26,i
UtrulL
20,8
UtrulL
24,
•å
Skakfl.
24,6
Stötfl.
56,o
38,6
KIM.
28,o
KIM.
26,o
Skakfl.
29,
5
UtrulL
25,8
Skakfl.
76,7
51,8
Skakfl.
44,7
Skakfl.
33,o
KIM.
30,
5
KIM.
28,9
Trögfl.
106,o
87,0
Trögfl.
69,2
Trögfl.
39,7
Trögfl.
41,
7
Trögfl.
31,7
Lättfl.
107,o
Lättfl.
50,
4
Hos A. och B. hafva de två gränserna samma lägen. Hos A. är
emellertid afståndet mellan utrull- och klibbgränserna ringa, men afståndet
mellan klibbgränsen och stötflytgränsen stort. Hos B. är förhållandet
tvärtom. Båda jordarterna äro feta leror, men hos A. har den
torrplastiska konsistensformen ringa utbildning; det är en starkt klibbande
lera, ohandterlig för åkerbruksredskapen. Hos B. har den torrplastiska
konsistensformen större omfattning.
Hos C. finnes ingen klibbplastisk konsistensform, ty klibbgränsen
ligger ej inom det mjuka konsistensområdet. Men den torrplastiska
konsistensformen, området mellan utrullgränsen och stötflytgränsen, har rätt
stor omfattning. Detta är min karaktär på mellanlerorna.
Hos D. ligga både utrull- och klibbgränserna inom området mellan
stötflyt- och skakflytgränserna, alltså inom området för den ena
half-fly tände konsistensformen. Och de plastiska konsistensformerna saknas
således alldeles. Detta är karaktären för de magra eller lätta lerorna.
Hos E. och F. flytta sig utrull- och klibbgränserna än längre ut i de
halfflytände konsistensformerna. Dessa två jordar äro fl.ytleror, stående
på gränsen till de finkorniga sandjordarna.
Uti bestämmandet af de två gränsernas lägen har man alltså goda
karaktärer för klassificeringen af de lerartade jordslagen.
Utrullgränsen förefinnes hos jordslagen blott så länge en lerhalt
förefinnes hos desamma. Hos renslammadt, fullt lerfritt mineralslam,
kornstorlek 0,02—0,002 mm. förefinnes gränsen ej längre, men väl
klibbgränsen. Hos de fina sandjordarna och sandmyllorna försvinner till sist
äfven klibbgränsen.
Utrull-, klibb- och flyt- (stötflyt-) gränserna hafva af mig betecknats
som plasticitetsgranser. SifTerdifferensen mellan flytgränsens (stötflyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
