Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
gränsens) och utrullgränsens vattenhalter utgör måttet på
plasticitets-områdets omfattning och har af mig blifvit kalladt plasticitet stålet.
Plasticitetstalen kunna växla från l till 40. Sista siffran tillhör en
egyptisk jordart.
Konsistensgränsernas lägen äro helt olika hos olika jordslag. Så kan
flytgränsen vid sandiga morän j ordar ligga så lågt som vid 10 (delar
vatten på 100 delar torr jord). Vid sandjordar plägar den ligga vid 10
till 19; hos magra leror vid 19—29; hos mellanleror vid 23—35; hos
feta leror vid 27—57; hos svartleror och svartmyllor vid 35—81; hos
»terra rossa» och »lateriter» vid 72 — 76; hos kiselgurmyllor vid 78—
110. Låga siffror säga, att jordens porer till stor del äro fyllda med
finare partiklar, hvadan de ej kunna upptaga så mycket vatten. Höga
siffror säga åter, att jordkornen hafva en ovanlig form (fjällformig, som
hos mineralen kaolin, klorit, glimmer, talk), eller att de äro starkt
porösa (såsom m ullämnenas, korn äro).
Konsist ens si ff ror n a inom den fasta och de mjuka, ej klibbande
konsistensformerna mätas af mig genom den belastning i kilogram, som är
nödig för att med en stålkil klyfva ett jordartprisma af 2 x 2 cm.
tvärsnitt. Dessa siffror växla starkt efter vattenhalterna hos jorden.
Vanligast stiga konsistenssiffrorna alltmer, ju torrare jorden är. Undantag
bilda de fina sand- och slamjordarna.
Konsistenssiffran för den fullt torra, vattenfria jordsubstansen kallas
fasthets talet. Detta kan växla: hos de feta lerorna från ungefär 40 till
100; hos mellanlerorna från ungefär 14 till 60; hos de magra lerorna
från 5 till 35; hos svartmyllor från 2 till 10; hos svartleror från 20
till 75.
Inom de klibbande och halfflytände konsistensformerna hafva hittills
inga konsistensbestämningar blifvit utförda af mig. Genom de fyra
flyt-gränsernas uppställande hafva dylika mätningar hittills blifvit öfverflödiga.
KonsistensJcurvorna visa konsistenssiffrornas växlingar vid alla
vattenhalter hos jordarterna. Vid konsistenskurvornas uppdragande afsättas
vattenhalterna efter abscissaxeln och konsistenssiffrorna i ordinataxelns
riktning. Konsistensen vid flytgränsen, som städse är mycket låg, har
räknats — noll. — Sextio konsistenskurvor äro hittills uppdragna, de
flesta genom min elev d:r Simon Johansson, hvilken i sin
gradualafhand-ling af 19141 först uppvisade kurvornas egendomliga former. Kurvorna
visa nästan alltid ett starkt markera dt knä vid krympningsgränsen. Hos
svartleror och svartmyllor blir dock knäet ofta otydligt. Ett mindre
markeradt knä är ofta att iakttaga vid utrullgränsen hos de fetaste
lerorna. Likartade jordslag visa i allmänhet ganska lika konsistenskurvor,
och olika jordslag olika kurvor. Kurvorna blifva alltså ett godt
hjälpmedel för jordklassifikationen. De böra därtill kunna blifva af stor
praktisk vikt, emedan de ådagalägga ett jordslags lättbrukbarhet eller
svår-brukbarhet vid hvarje vattenhalt. Vid konsistenssiffror högre än 15
blifva nämligen jordslagen s vårbrukbara. Å vidstående sida lämnas några
prof af typiska konsistenskurvor.
1 Tryckt i Sveriges Geologiska Undersöknings Årsbok för år 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
