Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
den 15 december 1914, med stöd af 2 § 4 mom. i förordningen den 11
oktober 1907 angående tillverkning af brännvin, funnit godt föreskrifva,
att tillsvidare under tiden från klockan 12 på dagen den 2 januari 1915
till första helgfria dag i maj månad samma år vid samma timme all
brännvinstillverkning i riket skall inställas med undantag af
brännvinstillverkning i sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid
bränneri, där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart
(denatureras) eller utföresur riket.
Härifrån erhöllo några landtbruksbrännerier dispens på grund af
särskildt gjorda framställningar hos Kungl. Maj:t. Dock beviljades icke
mer än högst 14 dagars ökad tillverkningstid för ett 30-tal brännerier.
Genom ofvan nämnda inställelse af brännvinstillverkningen har
tillverkningen under 1914—1915 nedgått till ungefär hälften af den normala.
Hela tillverkningen utgjorde 23,229,602 liter normalstyrka eller i
medeltal 172,071 1. vid hvarje bränneri. I Skåne lågo 101 brännerier eller
2 mindre än året förut med 56,3 % (f. å. 71,6 %) af hela tillverkningen.
De 3 sulfitbrännerierna i Skutskär, Kvarnsveden och Bergvik tillverkade
4,757,399 liter eller ungefär l million liter mera än året förut. Den
största årstillverkningen 2,226,191 1. förekom vid ett sulfit bränneri.
Från-sedt sulfitbrännerierna hafva vid de öfriga 132 användts:
113,743 dt. spannmål alla slag,
842 » gråstärkelse,
18,335 » melass,
776,704 hl. potatis,
65,733 » betor.
Pressjästfabrikerna voro till antalet 8, af hvilka 2 också voro stora
brännerier med öfver 600,000 liters tillverkning af brännvin under året.
Vid pressjästfabrikerna tillverkades 3,452,493 kg. ren jäst och 3,622,197
1. n. st. eller 95,3 kg. jäst på 100 1. n. st. Under perioden x/5—
Yio 1915, då fabrikerna uteslutande drefvos som pressjästfabriker, blef
utbytet i medeltal 42,1 kg. jäst och 43,2 1. n. st. ur 100 kg. inmäskad
spannmål. Förra året voro dessa siffror 36,1 kg. jäst och 39,i 1. n. st.
Spannmålen bestod till allra största delen af råg och korn. En
jästfabrik har under;sommaren 1915 inmäskat majs, hvilket åsamkat
fabriken en tilläggsskatt af 8 öre pr liter tillverkadt brännvin. Såsom
jästnäringsämne användes maltgrodd i växlande mängd. Materialkostnaden
för brännvinet, beräknadt af priset på de råmaterial, som åtgått inom
alla brännerier utom pressjästfabriker och sulfitbrännerier, har varit 20.6
öre& pr liter n. st. mot 15 öre förra året. Det ökade priset beror på
höjningen i pris å alla råmaterialier i följd af världskriget. Till
åstadkommande af 1,000 1. n. st. hafva åtgått i genomsnitt 190 kg.
spannmål, 60 hl. potatis och hvitbetor och 6 kg. råstärkelse, vid
melassbrän-nerierna hafva till 1,000 liter brännvin åtgått 1,932 kg. melass, således
5 kg. mera än förra året. Priset pr hl. potatis har varit 2.85 kr. mot
2.15 året förut.] [I materialkostnaden för brännvinet ingår potatisen med
omkring 71 % mot 75 %• året^ förut. Sädesskörden har under året varit
af god beskaffenhet, hvarför ej så mycket kommit till användning vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
