Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brännerierna. Det förtjänar äfven anmärkas, att, ehuru maniofea drager
en tilläggsskatt af 8 öre per liter, 137,700 kg. manioka inmäskats vid
ett bränneri i Halland.
Denatureringen har under 1915 varit större än föregående året,
såsom synes af följande tabell:
1
Liter ä 5(
vid -f
) procent 15° C
i
1915
1914
; i !
i För vetenskapliga behof.......................................i 21,650.9 19,213.5
| Vid sjukhus ......................................................j 58,564.5 53,257.o
! » ättikfabriker ................................................j 309,098.5 287,727.1
\ » kemiskt-tekniska fabriker .............................. 418,506.4 456,889.2
i » krutbruk...................................................... 835,736.4 553,029. s
l För färg- och fernisstillverkning ........................... 130,772.9 161,684.4
j Till försäljning ................................................... 4,433,727.9 4,019,587.2
| 6,208,057.5 5,551,388.2
Ingen finkelolja har under 1915 uppmätts oeh försålts till skattefri
användning. Af hela den denaturerade mängden, något öfver 6.2
millioner liter, härstamma 3,698,480.4 1. från de tre sulfitbrännerierna. Ehuru
det af de gångna årens erfarenhet synes bevisadt, att sulfitfabrikerna
genom destillation af affallsluten skulle kunna tillgodose hela landets
behof af brännvin och däröfver, lägger dock gällande lag hinder i vägen
för sulfitspritens användning tili dryckesbrännvin och inskränker i
verkligheten dess bruk till tekniska ändamål och i denaturerad form, såvidt
den ej exporteras. Under året har denaturering för motorändamål ökats
på grund af svårigheten att erhålla bensin. Dock tyckes fortfarande
såväl denatureringsmedel som prisfrågan stå hindrande i vägen för ett
allmännare användande af sulfitspriten som motorbränsle.
Brännvinspriset kommer hädanefter att behandlas i en särskild del af
Kontrollstyrelsens berättelse, hvilken del ännu ej blifvit slutbehandlad.
Socker. Betskörden uppgick för tillverkningsåret x/9 1914—1/9 1915
till 974,409.2 ton. Betarealen var 32,459.9 hektar och blir sålunda det
pr hektar vunna utbytet i medeltal 30.01 ton.
Resultatet kan betecknas som mycket godt såsom ju framgår af en
jämförelse med de i nedanstående framställda resultaten för närmast
föregående år.
Betskörd
Areal
Råsocker
Utbyte
ton pr hektar
% af betor
1914—15............ 974,409.2 32,459.9 154,114-0 30.o 15.81
1913—14............ 885,252.7 28,839.8 187,105.8 30.7 15.48
1912—13............ 836,508.7 27,092.3 131,961.5 30.8 15.77
1911—12............ 824,069.9 29,052.4 127,378.2 28.3 15.44
1910—11............ 1,105,112.9 85,134.4 173,921.3 31.4 15.72
1909—10............ 896,940.1 33,459.9 126,27}.s 26.8 14 07
1908-09............ 900,934.6 32,074.8 136,693.8 28. i 15.04
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
