Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Om jästens och alkoholjäsningens kemi.
Af H. von Euler.
Under den tid, under hvilken jag genom min vistelse vid den tyska
västfronten var förhindrad att ägna mig åt vetenskapligt forskningsarbete,
utkom en monografi: Chemie der Hefe und der alkoholischen Gärung,
som jag med hjälp af prof. Lindner författat under de närmast
föregående åren. På anmodan af ordföranden ber jag att få i korthet
redogöra för de synpunkter, hvilka för mig voro bestämmande vid
utarbetandet af de allmänna kapitlen, om jäst och jäsning.
Intet kapitel af den nu så mäktigt uppblomstrande biokemien har
under de senaste åren blifvit så intensivt behandladt som den alkoholiska
jäsningen. Ur de senaste årtiondenas litteratur ser man lätt, hur starkt
befruktande Suchners upptäckt af zymasen verkat. Vid studiet af
jäst-pressaften har det ena problemet efter det andra dykt upp, har den ena
viktiga observationen efter den andra gjorts, och de därvid erhållna fakta
ha sedan fört till allmänna synpunkter af bestående värde.
Just nu stå vi i en period af lifligaste diskussion öfver den alkoholiska
jäsningens mekanism. Men ännu är målet ej uppnådt, och de vunna
fakta tyckas ännu icke räcka till för en sammanhängande framställning
af jäsningsprocessen. Men å andra sidan ha under de sista åren dock
några rön och regelbundenheter kommit fram, som inom hela området
spela en så central roll, att redan af den orsaken en ny bearbetning
syntes lönande.
Framför allt var det min afsikt att betona, att den alkoholiska
jäsningen visserligen delvis kan separeras från den lefvande cellen, men att
den i hvarje hänseende är på det intimaste förenad med hela cellifvet,
i synnerhet med cellens tillväxt.
Jäsningen såsom enzym- och plasmareaktion.
En insikt, i hvilken grad jasningsreaktionerna kunna förorsakas af fria
enzymer, får man, om man behandlar jästen med gifter resp. antiseptiska
medel.
Som Buchner har fastställt, visa toluol eller kloroform nästan ingen
verkan på det fria enzymet, d. v. s. jästpressaften. Blandar man
däremot exempelvis l g jäst med 100 ccm sockerlösning och tillsätter 0,2
ccm toluol, så återstår af jäsningen i regel högst l—2 % af det normala
värdet, och äfven denna ringa mängd härstammar ej från den
omgifvande sockerlösningen, utan från jästens inre kolhydratförråd.
Under det att således den fria jäsningskatalysatorn icke influeras af
de nämnda gifterna, så hindras dess verksamhet inom den lefvande
cellen genom dessa ämnen. Dessa fakta stå nu enligt min åsikt icke i
öfverensstämmelse med det intill den sista tiden gjorda antagandet, att
jagkraften hos lefvande jäst är endast yttringen af fria däri befintliga
enzymer eller enzymkomplexer. Man vet nämligen, att ett i jästcellen
i fritt tillstånd befintligt enzym förhåller sig inom den lefvande
jästcellen icke annorlunda än i isoleradt tillstånd. Detta ha de försök, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
