- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1916 /
85

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

utförts på Stockholms Högskola med invertas visat. Redan 1911 drog
jag i ett arbete som jag hade utfört tillsammans med min frn1 följande
slutsats:

»Zymasen är i den lefvande cellen helt eller delvis bunden till
proto-plasman. Upphäfver man cellens vitala verksamhet, så inaktiveras äfven
plasmans jäsningskatalyserande grupp, och verksam är endast den del,
som är fri eller som vid jästens behandling eller torkning frigöres.»

De arter af bryggeriunderjäst, som vi på vårt laboratorium
företrädesvis undersökt — de ha välvilligt ställts till vårt förfogande af St. Eriks
bryggeri — inaktiveras nästan fullständigt af toluol, som följande försök visar.

0,5 gr jäst i 40 ccm 10 % rörsockerlösning vid 30°:

med l ccm toluol ..................... O,ooos gr. C02

utan » ..................... 0,3905 gr. C02

Andra jästarter, som t. ex. bryggeriunderjäst från Munchen
inaktiveras i regel icke så fullständigt och innehåller alltså mera fri zymas.

Detta samband mellan jästcellens jäsningsverksamhet och dess öfriga
lifsreaktioner framträder också som en nödvändighet, om man ingår på

Energiomsättningen hos jästen.

Sedan midten af förra århundradet är det bekant att det utvecklas
värme vid jäsningen, och redan Dubrunfaut har försökt att bestämma
värmemängden kvantitativt.

I enlighet med sin grunduppfattning om relationen mellan andning
och jäsning var Pasteur öfvertygad om, att jäsningens betydelse för
jästcellen ligger i den energi, som frigöres vid sockerspjälkningen. Under
det att högre växter uppehålla sitt lif genom förbränning resp. andning,
uppträder hos jästen en därmed besläktad energikälla, nämligen jäsningen.

På detta område äro de grundläggande fakta så litet bearbetade, att
jag här endast med några ord vill beröra de problem, som där föreligga.

Kalorimetriska mätningar af sockrets och alkoholens förbränningsvärme
lämna resultatet, att vid förjäsning- af l gr glykos 27 kg-kal. frigöras.
Å andra sidan har jäsningsvärmet direkt mätts, noggrannast af Rubner,
som fann 24 kg-kal. Däraf drar jag slutsatsen, att icke den totala
enligt jäsningsekvationen utvecklade energimängden blir fri i form af
värme? utan att en del af jäsningsenergien bindes i cellen. Den bundna
mängden blir, om man använder ofvanstående siffror, 27 — 24 — 3 kg-kal2.
Det uppstår nu den viktiga frågan, huru den vid jäsningen utvecklade
energien utnyttjas för jästcellen. Såvidt man öfver hufvud taget har
beaktat denna fråga, har man inskränkt sig till hänvisningen, att den vid
jäsningen frigjorda energien uppträder i form af värme och på något
sätt kommer cellen till godo. På hvilken väg ett dylikt u tjärn-

1 Euler u. af Ugglas, Zeitschr. f. physiol. Chem. 70, 279; 1911.

2 Jag vill icke underlåta att nämna, att fysiologen M. Rubner kommer till ett
helt annat resultat. Han räknar med den Pasteur’ska jäsningsreaktionen och finner
för värmeutvecklingen vid jäsningen 24 kg-kal. och konstaterar således en
fullständig öfverenstämmelse mellan den termokemiska beräkningen och den kalorimetriska
mätningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free