Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atomtal
Elektronernas fördeln. på ringar
Atomtal
Elektronernas fördeln. på ringar
Atomtal
Elektronernas fördeln. på ringar
1. (H) l
2. (He) 2
3. (Li) 2, l
4. (Be) 2, 2
5. (B) 2, 3
6. (G) 2, 4
7. (N) 4, 3
8. (O) 4, 2, 2
9. (F) 4 4, l
10. (Ne) 8 2
11. (Na) 8 2, l
12. (Mg) 8 2, 2
13. (AI) 8 2, 3
14. (Si) 8 2, 4
15. (P) 8 4, 3
16. (S) 8 4, 2, 2
17. (Cl) 8 4 4, l
18. (A) 882
19. (K) 8 8 2, l
20. (Ca) 8 8 2, 2
21. (Se) 8 8 2. 3
22. (Ti) 8 8 2, 4
23. (V) 8 8 4, 3
24. (Gr) 8 8 4, 2, 2
151
gande ringarna, men skulle vid ofvan anförda element icke i någon ring
kunna uppgå till mer än 8. Den bekanta periodiciteten af 8 element
kan härigenom, som tabellen visar, lätt förklaras. Den yttersta af
ringarna skulle kunna betydligt lättare än någon af de Öfriga afskiljas,
hvarigenom positivt laddade joner skulle uppkomma. Valensen skulle
sålunda bestämmas genom antalet elektroner i denna ring. Härvid är
dock att märka, att Bohr i element med större antal elektroner icke
kunnat direkt beräkna elektronantalet i den yttersta ringen utan nöjt
sig med att antaga, att antalet är lika med elementets normala valens.
Teorin för dessa s. k. v alens elektroner har ytterligare utvecklats af Kossel,
hvarom närmare i följande kapitel.
För element med högre atomtal än 24 anser Bohr de antaganden, som
ligga till grund för hans beräkningar, icke vara tillämpliga, men anser
sig likväl kunna draga vissa allmänna slutsatser. I järngruppen, som
följer omedelbart efter det 24:de elementet, anser Bohr, att skillnaden
mellan de olika elementen endast skulle bestå i olika anordning af de inre
elektronerna. Efter järngruppen är periodiciteten i elementens kemiska
egenskaper icke längre 8 utan 18, hvilket borde antyda, att en ring af
18 elektroner regelbundet borde förekomma närmast atomkärnan hos
dessa element (jfr tabellen). Då emellertid en ring af 18 elektroner icke
är stabil, äro elektronerna sannolikt ordnade i tvenne parallella ringar.
En sådan anordning af de inre elektronerna omkring atomkärnan kommer
att på de yttre verka på samma sätt som en nucleus med laddningen
(N—18) e, där N är atomtalet. Det bör äfven kunna vara möjligt, att
med växande N en ny konfiguration af samma typ kan bildas utanför
den första, hvilket skulle motsvara en andra period på 18 element.
Gent emot Bohr s beräkningar hafva åtskilliga invändningar blifvit gjorda.
Sålunda har Nicholson1 gjort gällande, att en gruppering af elektronerna
i flera ringar, som ligga i samma plan, icke skulle kunna vara stabil.
Vid en sådan anordning af elektronerna skulle nämligen en omgruppering
med nödvändighet uppkomma, hvarigenom en enda ring skulle bildas.
Å andra sidan synas vissa experimentella fakta dock gifva stöd åt den
uppfattningen, att atomkärnan omgifves, af elektroner som bilda bestämda
ringar eller regioner. Rutherford2 har t. ex. visat, att de från RaC ut-
1 Nicholson: Nature 92 (1914) s. 583.
2 Rutherford: Phil. Mag. 24 (1912) s. 453-462.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
