Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
gaserna uppnådda konfigurationen af de yttre elektronerna betecknar ett
stabilt jämnviktsläge. Närbelägna element sträfva att upptaga eller
afgifva elektroner, hvilket synes antyda, att de sträfva att uppnå samma
stabila konfiguration af de yttre elektronerna som hos ädelgaserna.
Antalet elektroner, som en viss elektrisk neutral atom kan upptaga eller
afgifver, bestämmes af dess plats i det periodiska systemet. Halogenerna,
som stå omedelbart före ädelgaserna, måste vi sålunda tillskrifva förmåga
att upptaga en elektron, elementen i närmast föregående vertikalrad, O
och S, måste upptaga 2 och elementen i närmast åt vänster belägna
spalt, N och P, 3 elektroner för att uppnå den eftertraktade stabila
konfigurationen af 8 elektroner i den yttersta ringen. Tendensen att på
detta sätt genom upptagande af elektroner från omgifningen komplettera
den yttersta ringen synes aftaga i samma mån som elementet intar en
plats i systemet, som är belägen på större afstånd från ädelgaserna.
Förhållandet på andra sidan om ädelgasernas spalt äro analoga. Närmast
ädelgaserna befinna sig de starkt elektropositiva alkalimetallerna, som lätt
afgifva en elektron, och på dessa följa de alkaliska jordartsmetallerna,
som kunna afskilja 2 elektroner men hvilkas elektropositiva karaktär är
betydligt svagare.
Om varje elektron, som en atom kan afgiva, betecknas som en positiv
och hvarje elektron, som den kan upptaga, som en negativ valens,
erhålles för inaximivalenstalen hos de i systemet ingående första små
perioderna följande schema:
I
IL
III
IV
V
VI
VII
VIII
Grupp
(Li)
(Be)
(B)
(G)
(N)
(0)
(FI)
Ne
Positiva valenser .........
1
2
3
4
5
6
7
Negativa valenser .........
7
6
5
4
3
2
1
0
Ett element, som intar en mellanställning i perioden, t. ex. N, skulle
således kunna vara antingen positivt högst 5-värdigt eller negativt högst
3-värdigt. Utrymmet medger icke att närmare ingå på de konsekvenser,
till hvilka denna uppfattning angående valenstalen ]eder, utan måste jag
inskränka mig till att, under hänvisning till den utförliga behandlingen
af frågan i Kossels originalafhandling, erinra om att Abegg med stöd af
sina mycket omfattande rent kemiska studier uppställt en valensteori, som
i allt väsentligt sammanfaller med den, för hvilken jag ofvan redogjort.
Abegg1 sammanfattar slutsatserna af sina undersökningar sålunda: »Jedes
Element besitzt sowohl eine positive wie eine negative Maximivalenz, die
sich stets zur Zahl 8 summieren und zwar entspricht die erstere der
Gruppennummer.
O b ein Element seine positive öder seine negative Elektrovalenz
be-tätigt, hängt von der polaren Natur seiner Verbindungsgenossen ab. Die
Betätigung einer Valenzart scheint die der anderen sehr stark zu hindern,
ohne sie jedoch, wie wir später sehen werden, ganz aufzuheben.
Wir wollen im folgenden diejenigen Valenzen jedes Elementer, die an
1 Abegg: Zeitschr. f. anorg. Ch. 39 (1904) s. 343, 344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
