Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
den med hafre odlade arealen. En motsvarande beräkning visar, att
skördeöfverskottet af potatis ungefär har ett värde af 3 millioner francs.
Mervärdet af endast dessa båda kulturväxter utgör ungefär värdet af
hela den större förbrukningen af konstgödsel.
Vidare meddelar tidskriften en tabell öfver förbrukningen af konstr
gödsel och skördebeloppet pr hektar i olika länder af 1912:
Öfverensstämmelse råder ju icke (se t. ex. Danmark, Sverige, Schweiz,
Norge) enligt denna tabell mellan använd mängd konstgödsel pr hektar
och skördarnas storlek hos de vanliga kulturväxterna i de skilda länderna,
— alla jämförelser halta för öfrigt — men man må taga hänsyn till
hvilka länder, som i öfrigt utvecklat ett intensivt jordbruk och i
hvilken grad åkerjorden är sonderstyckad i små lotter eller ej. Emellertid
är det otvetydigt, att skördens storlek pr hektar är ofantligt mycket
mera afhängig af förbrukningen af konstgödsel än af antalet nötkreatur
eller nötkreatursenheter. Att till öfverdrift, såsom sker hos oss och i en del
andra länder, drifva en värdefor störand e djurskötsel, hvilket i det följande
skall visas vara fallet, för att få gödsel och därmed uppdrifva
sädesskörden är alltför dyrbart. Emellertid torde det framgå af denna tabell att
den svenska jorden är bland de bördigaste och att sädesodling är för
Sverige långt naturligare än i de länder, från hvilka vi fylla vår brist
på brödsäd.
Krig-et har kullkastat villomeningarna om djur skötselns
företräde framför brödsädesodling’.
Så kom kriget med hösten 1914 och kullkastade villomeningarna
om brödsädesodlingens mindre värde och nödvändighet för vårt land.
Jag hade visserligen i N. D. A. (1912), sagt mig tro att kriget skulle
blifva långvarigt och att vi därför borde vara beredda på att inom
landet äga tillräckliga brödsädsförråd, men sådana påstods finnas för krigets
påstådda blifvande korta varaktighet. Vi stodo emellertid plötsligt inför
spannmålsbrist redan vid krigets utbrott, och stat och kommuner måste
ingripa för att förse oss med brödföda för den närmaste tiden från
utlandet till icke tänkta höga pris. På samma sätt med kraftfoder åt
djurstammen, hvilket måste köpas till högre pris från utlandet än hvad
som betalades för den svenska brödsäden. Det visade sig visserligen råda
stor efterfrågan på djurprodukter till utlandet, och den länge utlofvade
högkonjunkturen för sådana hade ändtligen kommit, men nu fick den icke
tillgodogöras af jordbruket till följd af exportförbud och maximipriser
m. m. Hela systemet ramlade samman. Det gick därhän att
jordbruksdepartementet och landtbruksakademien nödgades frångå sina tidigare
motsatta åsikter och sträfvanden samt varmt anbefalla utsträckt
sädesodling, men dock först sedan det för tillfället hade blifvit för sent att i
den riktningen kunna åstadkomma något afsevärdt. Landtbruksakad-
som 10 hl. råg. Med en vikt pr hl. (1914) af 78 kg. för hvete, 73 kg. för råg, 65.i
kg. för korn, 48.3 kg. för hafre och 66 kg. för potatis, allt pr hl., är det lätt
uträk-nadt, att 100 kg. hvete hafva samma rågvärde som 134 kg. råg, 100 kg. korn
detsamma som 102 kg. råg, 100 kg. hafre som 79 kg. råg och 100 kg. potatis som 28
kg. råg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
