Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Blandsäd:
Skörd af blandsäd.............................................................. ... 195,742 ton
iTill brännvin användes......................................................... 5,346 »
Alltså till djurföda .............................................................. 190,396 ton
med ett pris enligt statistiken af 18,18 kr. pr deciton = 34,613,993 kr.
Korn- och hafregryn och -mjöl torde numera framställas i
hufvudsak i sådana kvarnar, som statistiken omfattar, och beloppen torde
därför vara tämligen fullständiga.
Sammanfattas nu dessa uppgifter, finner man, att af inhemska
produkter till djurföda användes af
hvete och rågkli: 269,118 ton å 114 kr......................... kr. 30,679,452
korn: 112,101 ton å 177,30 kr. .................................... » 19,875,508
hafre: 717,775 ton å 188 kr........................................... » 134,941,700
blandsäd: 190,396 ton å 181,80 kr............................... » 34,613,933
S:a kr. 220,110,593
hvartill kommer bönor, vicker, foderrotfrukter, hö och
halm för..................................................................... kr. 597,772,000
Härtill kommmer sockersnitsel, 7,752 ton .................... » 697,676
» betmassa, 424,821 ton........................ » 849,917
» melassfoder, 10,941 ton ..................... » 981,672
» annat kraftfoder, 237 ton.................. » 97,646
» » bryggeri- och brännvinsaffall (enl. Nyk-
terhetskommiténs betänkande af 1911)........................ » 849,871
S:a kr. 821,859,375
Häraf framgår således, att af sädesskörden, incl. ärter, uppgående till
416,4 milj. kr., användes för 220,i milj. kr. till djurföda och för 196,3 milj.
kr. = 41,7 % till människoföda. Af hela skördens värde]
förbrukades för 821,9 milj. kr. = 78,2 % till djurföda och för 299,9 milj.
kr. till människoföda — 26,8 %.
Härvid bör bemärkas, att siffrorna icke knnna vara annat än
approximativa, ty exempelvis användes en hel del råg till mer eller mindre
sammalet mjöl, hvari kliet helt eller delvis ingår. Men icke obetydligt
med råg och hvete samt mycket potatis, äfven under normala
förhållanden, fodras upp, säkerligen för flere tiotal miljoner kronor pr år,
hvarom uppgifter saknas; och detta kompenserar mer än väl beloppet för
det kli, som ingår i sammalet mjöl och för hafre och korn, som utöfver
hvad som här räknats, möjligen användes till människoföda. Utsädet
ar icke fråndraget på någotdera hållet, enär det användes indirekt för
de resp. ändamålen.
Vi komma nu till beloppen för djurföda af importerade produkter:
Importöfverskottet af hvete var år 1914, som det här
gäller, 132,264 ton å 25 % kli .............................. kr. 33,066 ton kli
Importöverskottet af råg, 54,224 ton, å 35 % kli ...... » 18,978 » »
S:a kr. 52,044 ton kli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
