Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
å 114 kr......................................................................... kr. 5,933,016
Öfverskott af direkt importeradt kli.................................... » 4,253,691
linfrökakor, -rnjöl och rapskakor, beredda i Sverige af
utländska råvaror ......................................................... » 2,473,626
importöfverskott af majs ................................................... » 6,698,656
» » hafre.................................................. » 5,344,770
» » korn, vicker, pelusker ........................ » 222,675
» » direkt införda oljekakor och annat
kraftfoder.................................................................... » 19,672,:WO
konsumtion af torfströ, som hufvudsakligen användea
som gödsel.................................................................... » 2,850,100
S:a kr. 47,449,524
(Torfströet är ju af inhemsk tillverkning.)
Denna summa utgör importvärdet i hamn (för torfströet
tillverkning-värdet fritt å järnvägsvagn), hvilka poster måste ökas med fraktkostnad
till konsumenten samt handelsvinst, minst 10 % af värdet, alltså till
52.2 milj. kr., hvarmed förutnärnda summa för djurföda 821.D milj. kr.,
måste ökas till ett belopp af 874.1 milj. kronor. De använda artificiella
gödselämnena ingå i skördens värde och få därför ej här medräknas.
Det kan vara af intresse, att enligt prof. P. Fahlbecks bok, »Det
svenska jordbrukets afkastning» för åren 1885 —1888 skulle med här
räknade skördebelopp hafva åtgått 70.2 % af totalskördens värde till
djur-föda, enligt min beräkning här ofvan 73.2 %’, således en god
öfverensstämmelse enligt olika beräkningsgrunder. Emellertid torde det kunna
få anses som säkert på grund af hvad jag anfört, att denna beräkning
snarare ger för litet än för stort belopp till djurföda, men då detta är
till nackdel för den sak, som här förfäktas, styrker detta förhållande än
mer densamma.
Sammanfattningen häraf blir således att af inhemsk
skörd användes till kreatursföda för ........................... 821.9 milj. kr.
och af från utlandet köpta fodermedel for ..................... 52.2 » »
S:a 874.1 milj. kr.
Vinst eller förlust på djurskötseln?
Varor för detta enorma belopp användas alltså till kreatursföda och de
borde i form af förädlade djurprodukter gifva ett högre värde, i annat
fall föreligger en värdeförstöring till förlust för jordbruket.
Hvad den erhållna halmen beträffar har det visserligen påståtts att
den skulle vara värdelös för annat än djurföda, men, som jag visat i
min förut citerade bok, kan den till högre värde än till djurföda
tillgodogöras som råvara i pappersindustrien, för vilken träet till trämassa
årligen stiger i pris.
Hur skulle det bedömas, om det visade sig att rå varuvärdet för
industrien i form af till afsalu färdiga produkter lämnade ett mindre värde
än råvarornas? Ingen skulle försvara ett sådant system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
