Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
kan man tänka sig såväl sur som alkalisk förtvålning. Hvad den förra
beträffar, så är den mycket litet undersökt vid de högre laktonerna,
hvilket är naturligt på grund af att, som ofvan nämnts, jämvikten i
allmänhet ligger långt åt laktonhållet till. På grund af esterkaraktären
har man emellertid ansett sig berättigad anta, att den sura
hydroly-sen af laktoner följer de vanliga lagarna för saponifikation, d. v. s.
katalyseras af vätejoner. Det enda direkta stödet härför är dock, att
Henry för reaktionen
HOCOCH2 CH2 CH2OH ^ziZl H20 + COCH,CH2CH26
fick god anslutning mellan teori och tidsförlopp genom att anta, att
jämviktsläget ej förskjutes af närvarande vätejoner, d. v. s. att dessa ej
blott påskynda laktoniseringen utan äfven den in versa reaktionen
proportionellt mot sin koncentration. Däremot har Johansson vid
förtvålning af sina /9-laktoner funnit, att denna försiggår med ungefär samma
hastighet i ren vattenlösning af desamma som i mer eller mindre starkt
(upp till 0,6 — n) salpeter sur lösning, hvarför dessa förhållanden vid de
högre laktonerna fordra ny och utförligare bearbetning, än som hittills
företagits. — Af alkalier förtvålas laktonerna mycket hastigt, och enl.
försök af Henry såväl som af föredr. och Johansson råda därvid alldeles
samma förhållanden som vid vanlig esterförtvålning.
Af omständigheterna vid laktonernas ofvan beskrifna bildning ur
halogensubstituerade syror framgår, att laktonerna baklänges kunna
addera haloidväte under återbildning af haloidsubstituerad syra, och som
vid itabrompy rö vinsyran anmärkts äro laktonerna äfven i någon mån i
stånd att addera haloidsalt. Särskildt framträdande är denna förmåga
hos laktonäppelsyran (och väl också hos andra /9-laktoner) och af
haloid-salter är det särskildt jodider, som med begärlighet adderas, ett förhållande,
som möjliggjort framställning af ren 1-jodbärnstensyra ur
1-brombärnsten-syra öfver d-laktonäppelsyra som mellanprodukt. — På grund af fyraringens
obeständighet kan man med /9-laktoner genomföra additionsreaktioner, som
ej alls tyckas vara möjliga vid de beständigare ringsystem innehållande
närmast högre laktonerna, såsom t. ex. addition af kaliumsulfhydrat
(hvarmed laktonäppelsyran ger tioäppelsyra) eller kaliumxantogenat
(laktonäppelsyran enl. föredr., /9-butyrolaktonen enl. Johansson), och åtskilliga
andra nya syntesmöjligheter förefinnas helt säkert.
Af laktonernas öfriga reaktioner skall blott ytterligare deras
förhållande till ammoniak beröras. Därmed reagera de nämligen analogt med
de enkla estrarna, i det amid af den mot vederbörande lakton svarande
oxisyran uppkommer. Denna reaktion är af utomordentligt stort
stereo-kemiskt intresse, ty om man behandlar d-laktonäppelsyran med ammoniak,
erhåller man d-malamidsyra, hvilken sedan vid förtvålning af
amid-gruppen ger d-äppelsyra. Förtvålas å andra sidan d-laktonäppelsyran
direkt, erhåller man i alkalisk lösning likaledes d-äppelsyra, men i sur
lösning däremot öfvervägande 1-äppelsyra. Dessa förhållanden kunna
representeras af schemat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
