- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
37

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

Eftersom framställningen af laktonernas förhållanden nu förts fram
till a-laktoner, skulle ämnet kunna tyckas slutbehandladt, men liksom
kolsyrehydratet formellt kan uppfattas som oximyrsyra, så finns det en
substans, hvilken på sätt och vis skulle kunna betraktas som den enklaste af
alla laktoner, nämligen kolsyreanhydriden. Skrifva vi den allmänna
formeln för de enklaste ringhomologa laktonerna CO—(CH2)n och låta

\ /

O

vi n bli noll, komma vi just till kolsyran CO2. Att uppfatta kolsyran
som en lakton kan visserligen tyckas vara en öfverflödig teoretisk
spetsfundighet, men icke desto mindre visar denna syra några fenomen, som
i hög grad påminna om laktonernas förhållanden. Så är det t. ex. en
gammal och vanlig erfarenhet, att omslaget vid titrering med en något
kolsyrehaltig lut ej blir bestående, utan så sakta förbleknar, tills ett
visst öfverskott af lut tillsatts, hvilket tyder på att tid åtgår för
kolsyrans neutralisation. Detta har stundom ansetts bero på, att det är
kolsyrans hydratisering som tar tid, men då öfriga reaktioner äro rena
elektroly treaktion er, skulle då den tid, som åtgår för neutralisering af
en viss mängd i vatten löst kolsyra vara oberoende af lösningens
hydroxyl-jonhalt, blott tillräcklig mängd bas finnes. Detta är dock ej fallet, utan
som A. Thiel nyligen visat neutraliseras visserligen en liten del af den
lösta kolsyran, c:a 0.7 %, momentant, men sedan försiggår
alkaliförbruk-ningen desto hastigare, ju större hydroxyljonkoncentrationen i lösningen
är. Detta tydes af Thiel på så sätt, att jämvikten CO2 + H2 0^mzn±H2 CO3
ligger -så, att 0.7 % af syran finnes såsom hydrat, hvilket utan märkbar
tidsförbrukning bildar salt med den tillsatta basen, men den
ohydrati-serade kolsyran förhåller sig därjämte just som en lakton, i det den
relativt långsamt enligt formeln

C02 + ÖH = HCÖ8

öfvergår till bikarbonatjon (salt). Häraf har Thiel dragit intressanta
slutsatser angående kolsyrans verkliga styrka som syra m. m., men
åtskilliga punkter återstå ännu att uppklara, och som Thiel för
närvarande befinner sig i kriget och därför måste låta arbetet med kolsyran
ligga nere, få dessa antydningar vara tillfyllest.

Som af denna korta framställning framgår, äro laktonerna högst
intressanta ämnen, hvilka, om blott lämpliga exempel väljas, kunna
erbjuda möjligheter till inträngande i reaktionsmekanismen vid en hel del
skenbart ganska olikartade omsättningar, och icke blott den teoretiska
utan äfven den preparativa kemien kan ha åtskilligt att vänta af ett
fortsatt studium af desamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free