Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
saft i vin (utjäst rödvin) försattes 50 cma vin med blåbärssaft (i olika
mängder vid olika försök), hvarpå tillfogades natronlut till alkalisk
reaktion och indunstades på vattenbad till ungefärligen halfva volymen. Efter
afsvalning späddes till ursprungliga volymen, hvarpå tillfogades blyättika
i öfverskott och filtrerades. Filtratet försattes med natriumsulfat för
bly-öfverskottets utfällande, och det uppkomna blysulfatet frånfiltrerades.
Lösningen surgjordes med saltsyra och nedfördes i profrör uti ett kokande
vattenbad. Rent vin gaf härvid aldrig någon blåfärgning, medan däremot
tillsatser af 2 % blåbärssaft (och naturligtvis däröfver) gåfvo sig tillkänna
genom en efter någon tids upphettning i vattenbadet inträdande
blåfärgning. (Halter af l X kunde ej påvisas).
Hvad beträffar eventuell halt af lingonsaft i vin, så kan härvid
järn-kloridreaktionen icke användas, i det lingon- och vinfärgämnena härvid
förhålla sig lika. Frånvaron af lingon kan dock ådagaläggas medelst ett
af C. Griebel angifvet förfarande (Zeitschr. fur Unters. d. Nahr- und
Genussm. XIX, 241), som grundar sig på lingonsaftens halt af
benzoe-syreglykosiden vacciniin. — Safflorfärgämnet förhåller sig i flere afseenden
olika mot vinfärgämnet. Det är sålunda mycket motståndskraftigt mot
alkalier, färgar animalisk fiber och utlöses ur sur lösning vid skakning
med amylalkohol i denna.
Genom Willstätters undersökningar och här ofvan angifna förfarande
att eliminera garfämnenas på många reaktioner störande inverkan torde
praktiskt lämpliga reaktioner på ett flertal för vinfärgning möjligen
ifrågakommande växtfärgämnen kunna utarbetas. Därmed gifves äfven bidrag
till att lagbestämmelser i fråga om vinfärgning i allmänhet icke komma
att »sväfva i luften».
Bildningshastigheten af ammoniak ur kalkkväfve.
Af Carl Kullgren.
Vid upphettning af kalkkväfve med vatten sönderfaller som bekant
dess kalciumcyanamid under utveckling af ammoniak. Denna reaktion
kan, med bortseende ifrån eventuella mellanstadier, uttryckas med formeln
CaCN2 + 3H2O — Ca COa + 2H3N.
För att reaktionen skall gå med för praktiskt bruk tillräcklig hastighet
behöfver temperaturen vara 150—200°. Upphettningen företages i
autoklaver med flytande vatten. Användes enbart vattenånga, fordras högre
temperatur.
Trots denna reaktions stora praktiska betydelse förekomma ej i
litteraturen, så vidt jag kunnat finna, några närmare meddelanden om
reaktionens hastighet. Det har därför synts mig lämpligt att meddela några
siffror från en del försök häröfver, hvilka på min anmodan utförts af
ing. S. J:son Colbjörnsen på Tekn. Högskolans kem.-tekn. laboratorium.
Försöken utfördes genom upphettning af kalkkväfve i autoklav medelst
direkt låga till olika temperaturer. Skall ett särskildt noggrannt stadium
af reaktionshastigheten här genomföras, så måste betydande svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
